Jämställdhetsaspekten ska beaktas i coronakrisen

08.05.2020 kl. 09:16
Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet, understryker att jämställdhetsaspekten behöver beaktas i hanteringen av coronakrisen.

En FPA-rapport av Helsinki Graduate School of Economics som publicerades igår visar att behovet av FPA-stöd ökat under coronakrisen, såväl gällande arbetslöshetsersättning som bostadsstöd. Alla branscher och grupper drabbas, men den största ökningen syns bland unga kvinnor, eftersom krisen slagit hårt mot kvinnodominerade servicebranscher.
 
- Jag har stor förståelse för oron i de branscher som drabbas, säger Blomqvist. Hela samhället drabbas, men vi bör samtidigt vara medvetna om hur olika grupper påverkas, både under krisen och med tanke på återhämtningsåtgärderna. Det är viktigt att jämställdheten beaktas i skötseln av coronakrisen, säger Blomqvist.

Även om situationen lever och en slutgiltig bedömning ännu inte kan göras, tyder utvecklingen hittills på att krisen också påverkar olika kön på olika sätt. Detta gäller såväl hur smittan sprids som effekterna på arbetsliv och familjeliv. Bland annat har det på många håll uttryckts oro för att coronakrisen kan leda till ökat våld i hemmen.
 
- Jämställdheten glöms inte bort i regeringens arbete. Vi följer noga med hur situationen utvecklas, och vilka behov som finns exempelvis gällande servicen för personer som utsätts för våld i hemmet, säger Blomqvist.

Igår tillsatte ministrarna Kiuru, Pekonen, Haatainen och Blomqvist tillsammans en arbetsgrupp som särskilt ska granska och ge förslag gällande social- och jämställdhetsaspekterna under coronakrisen.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00