– Den ekonomiska bördan för EU:s militära krishantering bör delas mellan alla medlemsländer. Det är direkt pinsamt om en krishanteringsinsats bromsas av att man inte har nått enighet om pengarna. Finansieringsmekanismen Athena borde reformeras nu, säger Biaudet.
Riksdagen diskuterade på onsdagen Finlands deltagande i EU:s stridsgrupp utgående från statsrådets redogörelse. Finland deltar i beredskapen andra halvan av år 2020.
Biaudet efterlyser ett tillräckligt brett perspektiv då nyttan bedöms av att Finland deltar i snabbinsatsstyrkorna.
– Det finns ett allmänt säkerhetspolitiskt intresse i att Finland är med i olika uppdrag, även med en liten insats. Vi ska vara på plats, lära oss, få bättre kännedom om läget – det ger både inflytande och trovärdighet, säger Biaudet.
Hon säger att EU:s stridsgrupper kunde sättas in antingen som separata krishanteringsförband eller som ett led i en större FN-insats.
– Om man exempelvis skulle få till stånd ett beslut om en FN-insats i Idlib, i den utsatta gränsprovinsen i nordvästra Syrien, så kunde snabbinsatsstyrkan ha en pilotfunktion och vara på plats innan de större krishanteringstrupperna når fram, säger Biaudet.