– Den ekonomiska bördan för EU:s militära krishantering bör delas mellan alla medlemsländer. Det är direkt pinsamt om en krishanteringsinsats bromsas av att man inte har nått enighet om pengarna. Finansieringsmekanismen Athena borde reformeras nu, säger Biaudet.
Riksdagen diskuterade på onsdagen Finlands deltagande i EU:s stridsgrupp utgående från statsrådets redogörelse. Finland deltar i beredskapen andra halvan av år 2020.
Biaudet efterlyser ett tillräckligt brett perspektiv då nyttan bedöms av att Finland deltar i snabbinsatsstyrkorna.
– Det finns ett allmänt säkerhetspolitiskt intresse i att Finland är med i olika uppdrag, även med en liten insats. Vi ska vara på plats, lära oss, få bättre kännedom om läget – det ger både inflytande och trovärdighet, säger Biaudet.
Hon säger att EU:s stridsgrupper kunde sättas in antingen som separata krishanteringsförband eller som ett led i en större FN-insats.
– Om man exempelvis skulle få till stånd ett beslut om en FN-insats i Idlib, i den utsatta gränsprovinsen i nordvästra Syrien, så kunde snabbinsatsstyrkan ha en pilotfunktion och vara på plats innan de större krishanteringstrupperna når fram, säger Biaudet.
Förnya finansieringen av EU:s krishanteringsstyrkor
06.05.2020 kl. 17:41
Finansieringsmekanismen för EU:s stridsgrupper borde förnyas nu, säger riksdagsledamot Eva Biaudet.
Gruppanföranden |
Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006
Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00
Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006
Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00
Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken
Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00
Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag
Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00
Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram
22.11.2005 kl. 00:00
Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse
26.10.2005 kl. 00:00
Interpellationsdebatt om kollektivtrafikens utveckling
18.10.2005 kl. 00:00
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
