Beslutet att öppna skolorna viktigt för elevernas välmående

05.05.2020 kl. 14:27
Riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi (SFP) välkomnar regeringens beslut att från och med den 14 maj på ett kontrollerat sätt återgå till närundervisning och småbarnspedagogik.

I synnerhet från ett socialpsykologiskt perspektiv är det viktigt att man nu småningom återgår till det normala. Enligt Rehn-Kivi bådar beslutet att öppna skolorna som varit stängda sedan medlet av mars också större framgång för skolstarten på hösten.


- Stängningen av skolorna har i många fall påverkat barnen och ungdomarna på ett negativt sätt. Alltför många barn har fått uppleva otrygghet i familjer med drogproblem och psykiskt och fysiskt våld. Ett stort antal elever har inte kunnat få någon hjälp med skolarbetet i hemmen. Både lärare och elevvården har haft svårigheter att nå dessa barn. Det är därför oerhört viktigt att vi nu kan öppna skolorna igen så att eleverna får återgå till de viktiga trygga rutinerna, säger Rehn-Kivi.


Rehn-Kivi betonar att både klasskamraterna, lärarna, elevvårdspersonalen och möjligheten till ett mål mat har en stor inverkan på elevernas ork och välmående.


- Jag tror att det är psykologiskt viktigt för varje elev, oberoende på vilken klass hen går, eller hur bra hen klarar sig, att få avsluta också detta skolår på vanligt sätt. Det vill säga att fysiskt få vara i skolan och ta farväl av sina skolkamrater och lärare inför ett välkommet sommarlov. Att tiden med stängda skolor flummigt skulle ha övergått i ett sommarlov skulle ha varit en svår sits för många familjer, men framför allt för alla dem som brottas med också andra problem, säger Rehn-Kivi.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00