Vi måste se barn och unga

30.04.2020 kl. 06:25
Coronaviruset dominerar diskussionerna i vårt samhälle. Just nu diskuteras mest vilka begränsningar som det borde lättas på och i vilken ordning.

Det gäller bland annat skolorna - borde de öppnas helt, delvis, eller ska vi fortsätta med distansundervisning?

Alla har en åsikt om detta, var och en ser det ur sitt eget perspektiv. Barnen, föräldrarna och lärarna har gjort enorma uppoffringar och är värda allt tack.

I sammanhanget är det bra att komma ihåg varför regeringen i tiderna – en och en halv månad sen – beslöt om att övergå till distansundervisning, på basen av vilken lag och på basen av vilka myndigheters rekommendationer.

Jo, besluten i denna fråga baserar sig långt på hälsovårdsmyndigheternas sakkunnighet och bedömningar. Listan på aspekter är lång. Man har lärt sig mycket om virusets framfart och egenskaper på vägens gång. Det gäller att bedöma nuläget. Också juridiska bedömningar spelar in.

I skrivande stund finns inga beslut kring skolöppningarna. Kanske kom beslutet igår kväll, kanske kommer det idag torsdag?

 

Under normala förhållanden avslutas skolarbetet i sista vardagen vecka 22. Att starta upp skolverksamheten igen till det normala är inte lika behändigt som att öppna gränserna till Nyland. Förutom undervisningsbiten innehåller skolöppningen många praktiska utmaningar att beakta - skolskjutsar, mat- och städservice samt eventuella smittspridningsrestriktioner i skolbyggnaden, vilket gör det hela mera komplext. Här finns stora regionala skillnader.

Det väsentliga nu är att inte göra samma misstag som under laman i början av 1990-talet. Vi ser ännu idag många kvarlämnade spår hos barn och barnfamiljer som föll emellan då och som inte kommit tillbaka till samhället.

Det handlar om barn som sen uppväxten inte haft normala rutiner, levt på bidrag och inte kommit ut i arbetslivet samt vuxit upp i otrygga förhållanden där arbetslöshet, missbruk och våld i hemmen har kunnat vara vardag.

Vi ser liknande tendenser nu, visar rapporter från polisen och barnskyddet. Att inte slippa ut hemifrån kan vara värre för ett barn än själva coronaviruset konstaterades i Helsingin Sanomat i onsdags.

Långt över 100.000 barn lever i barnfattigdom i vårt land, familjer som lever under synnerligen knappa förhållanden.  För många barn är skolmaten en otroligt viktig del av vardagen, en varm måltid om dagen.

I det stora hela har distansundervisningen fungerat riktigt bra – över förväntan – men den passar inte alla. Speciellt de svagare eleverna kan ha det tuffare än vanligt. Stödundervisningen är därför synnerligen viktig då skolorna öppnas igen. Det handlar om jämlikhet och att hänga med.

 

Barns och ungas rättigheter har begränsats i stor utsträckning. Förutom att man inte kan utöva sina hobbyer och fritidsintressen normalt, så finns det också en djupare problematik. Många barn far illa på grund av ensamhet eller ångest. Vår digitala värld till trots funderar många barn nu om de har kompisar mera då samhället öppnar.

Här har vuxna ett ansvar. Lyckligtvis finns hjälp att fås via till exempel skolhälsovården och organisationer men tröskeln kan vara hög.

 

Vi kommer att se effekterna av coronatiden en lång tid framöver. Vi alla beslutsfattare har nu ett stort ansvar att prioritera barns och ungas bästa i beslutsfattandet – allt för att skapa dem framtidstro.

 

Idag infinner sig valborgsfirande och imorgon första majfirande, fast på ett annorlunda vis förstås. Jag vill tillönska alla en riktigt skön valborgshelg. Vi bryr oss och tar hand om varandra.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45