Kolumn

Vi måste se barn och unga

30.04.2020 kl. 06:25

Coronaviruset dominerar diskussionerna i vårt samhälle. Just nu diskuteras mest vilka begränsningar som det borde lättas på och i vilken ordning.

Det gäller bland annat skolorna - borde de öppnas helt, delvis, eller ska vi fortsätta med distansundervisning?

Alla har en åsikt om detta, var och en ser det ur sitt eget perspektiv. Barnen, föräldrarna och lärarna har gjort enorma uppoffringar och är värda allt tack.

I sammanhanget är det bra att komma ihåg varför regeringen i tiderna – en och en halv månad sen – beslöt om att övergå till distansundervisning, på basen av vilken lag och på basen av vilka myndigheters rekommendationer.

Jo, besluten i denna fråga baserar sig långt på hälsovårdsmyndigheternas sakkunnighet och bedömningar. Listan på aspekter är lång. Man har lärt sig mycket om virusets framfart och egenskaper på vägens gång. Det gäller att bedöma nuläget. Också juridiska bedömningar spelar in.

I skrivande stund finns inga beslut kring skolöppningarna. Kanske kom beslutet igår kväll, kanske kommer det idag torsdag?

Under normala förhållanden avslutas skolarbetet i sista vardagen vecka 22. Att starta upp skolverksamheten igen till det normala är inte lika behändigt som att öppna gränserna till Nyland. Förutom undervisningsbiten innehåller skolöppningen många praktiska utmaningar att beakta - skolskjutsar, mat- och städservice samt eventuella smittspridningsrestriktioner i skolbyggnaden, vilket gör det hela mera komplext. Här finns stora regionala skillnader.

Det väsentliga nu är att inte göra samma misstag som under laman i början av 1990-talet. Vi ser ännu idag många kvarlämnade spår hos barn och barnfamiljer som föll emellan då och som inte kommit tillbaka till samhället.

Det handlar om barn som sen uppväxten inte haft normala rutiner, levt på bidrag och inte kommit ut i arbetslivet samt vuxit upp i otrygga förhållanden där arbetslöshet, missbruk och våld i hemmen har kunnat vara vardag.

Vi ser liknande tendenser nu, visar rapporter från polisen och barnskyddet. Att inte slippa ut hemifrån kan vara värre för ett barn än själva coronaviruset konstaterades i Helsingin Sanomat i onsdags.

Långt över 100.000 barn lever i barnfattigdom i vårt land, familjer som lever under synnerligen knappa förhållanden. För många barn är skolmaten en otroligt viktig del av vardagen, en varm måltid om dagen.

I det stora hela har distansundervisningen fungerat riktigt bra – över förväntan – men den passar inte alla. Speciellt de svagare eleverna kan ha det tuffare än vanligt. Stödundervisningen är därför synnerligen viktig då skolorna öppnas igen. Det handlar om jämlikhet och att hänga med.

Barns och ungas rättigheter har begränsats i stor utsträckning. Förutom att man inte kan utöva sina hobbyer och fritidsintressen normalt, så finns det också en djupare problematik. Många barn far illa på grund av ensamhet eller ångest. Vår digitala värld till trots funderar många barn nu om de har kompisar mera då samhället öppnar.

Här har vuxna ett ansvar. Lyckligtvis finns hjälp att fås via till exempel skolhälsovården och organisationer men tröskeln kan vara hög.

Vi kommer att se effekterna av coronatiden en lång tid framöver. Vi alla beslutsfattare har nu ett stort ansvar att prioritera barns och ungas bästa i beslutsfattandet – allt för att skapa dem framtidstro.

Idag infinner sig valborgsfirande och imorgon första majfirande, fast på ett annorlunda vis förstås. Jag vill tillönska alla en riktigt skön valborgshelg. Vi bryr oss och tar hand om varandra.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15