Den viktiga demografin

25.04.2020 kl. 07:18
Coronaviruset har dominerat riksdagsarbetet i en och en halv månads tid men det finns också andra samhällsfrågor att lyfta upp.

Det är naturligtvis viktigt att vi får information om den rådande situationen men när alla medier, inklusive sociala medier, cirkulerar kring ett och samma ämne ur olika infallsvinklar blir det lätt överväldigande för många. Jag har mött en del kommentarer i stil med, ”kan ni inte börja tala om något annat snart?”.

 

Därför tänker jag i denna kolumn ta upp ett viktigt ämne som inte varit upp så mycket den senaste månaden, nämligen den demografiska utvecklingen. Den är en synnerligen viktig pusselbit då vi så småningom ska få hjulen att börja rulla hårdare igen i vårt samhälle.

 

Tankesmedjan Magma publicerade nyligen två läsvärda rapporter i temat, Perspektiv på den demografiska utvecklingen och Den svenskspråkiga befolkningen i Finland 1990–2040.

 

Vi står, som även framkommit tidigare, inför en verkligt stor demografisk utmaning i Norden och Europa. Faktorer som åldersstrukturer, urbanisering och växande regionala skillnader spelar in. Det sätter press på välfärdssamhället som vi så väl byggt upp och där ledstjärnan är jämlik grundläggande service åt alla medborgare.

 

Globaliseringen och den tekniska utvecklingen erbjuder stora möjligheter att utveckla vårt land men det kan även skapa otrygghet och oro inför framtiden. Distansarbetet genomgår dock en slags revolution just nu, vilket i sin tur troligen minskar på arbetsresande i framtiden. Det i sin tur sparar tid, pengar, slitage på vägar och på miljön.

 

Redan innan coronaviruset slog till, men kanske speciellt nu då pandemin pågår, ser vi hur utbildningsprogram och utbildningsstigar har förändrats och kommer att förändras i samspel med framtidens arbetsmarknad. I torsdags presenterades aktuella sysselsättningssiffror och för Österbottens del innebar det rejäl ökning av permitteringar och även arbetslösas antal har vuxit med 2000 personer. Vi hoppas att det svänger snabbt.

 

Att arbetsmarknaden förändras betyder att en hel del traditionella jobb kommer att försvinna och ersättas med nya. Enligt Magmas rapport behöver den pågående utvecklingen inte nödvändigtvis vara så negativ som den ofta framställs i den offentliga debatten.

 

Nu gäller det att bara att genomföra smarta lösningar inför framtiden. Här är det viktigt att alla parter har en gemensam syn hur utbildningsbehovet och arbetsmarknaden förändras.

 

I jämförelse med andra länder är nativiteten rekordlåg här i Finland. Det är ett faktum. Trots denna negativa och dystra prognos kan man fram till år 2040 se en ökning av den svenskspråkiga befolkningen i landet som helhet, bland annat inom ÖT:s kärnområde.

 

Däremot kommer vissa mindre orter, som historiskt sett har dominerats av en svenskspråkig be­folkning, att uppleva en nedgång i sitt befolkningstal.

 

De främsta orsakerna till förändringarna i kommunernas befolkningstal är ål­dersstrukturen och intern migration. Enligt Jan Saarela, professor i demografi, kommer kommuner med en ung befolkning och för­modat stor inflyttning att öka sin svenskspråkiga befolk­ning.

 

I och med den demografiska förändringen kommer den språkliga realiteten att förändras i vårt land. Här ser jag att mitt parti har också i framtiden en nyckelroll att värna om det svenska språket i Finland.

 

Oavsett om det är coronakris eller demografiska utvecklingsutmaningar är det viktigt att vi drivs av framtidstro. I tuffa tider, som dessvärre väntar, är det viktigt att vi jobbar långsiktigt tillsammans, delaktigheten är viktig.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35