Ta med lärdomarna när samhället öppnar upp

21.04.2020 kl. 14:37
Samhället kommer i flera avseenden att vara annorlunda efter coronakrisen. Det är viktigt att vi drar nytta av lärdomarna när vi söker en hållbar väg ut ur krisen, säger riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi.

– Vi har under krisveckorna sett sjukvårdspersonalen fungera med stor kompetens och en outtröttlig inställning. Vi har sett hur familjerna och lärarna tänjt sig till fantastiska prestationer för att digitalt sköta barnens skolgång. 

– Vi har på arbetsplatserna sett helt nya sätt att samarbeta och hur det också kan ske på distans. Vi har sett en politisk krismedvetenhet och en större ömsesidig respekt. Vi har sett arbetsmarknadsorganisationerna och Finlands företagare söka gemensamma lösningar. Vi har sett pressade småföretagare hitta nya innovativa grepp.

– Det har varit tungt, men allt det här positiva behöver vi ta med oss nu när vi söker exit – en hållbar väg ut ur krisen. Och exitlösningar behövs nu. Stegvis måste samhället och samhällsekonomin börja fungera på nytt, säger Rehn-Kivi.

Hon talade på tisdagen i riksdagens debatt om de offentliga finanserna 2021–2024. Hon konstaterade att planen för de offentliga finanserna är krass läsning till följd av undantagsförhållandena. Den massiva räddningsoperation som pågår betyder att tidigare finansiella ramar sprängs och underskottet i statsekonomin ökar brant.

– Räkningen är mycket större än någon skulle önska. Särskilt nu behöver vi satsningarna på utbildning och forskning, och full fokusering på att skapa nya arbetsplatser, säger Rehn-Kivi.

– Trots att tiderna nu är ekonomiskt exceptionellt dåliga, är det viktigt att hålla alla samhällets grupper med och se till att ingen faller helt igenom, poängterar hon.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00