Planen för de offentliga finanserna för 2021-2024

21.04.2020 kl. 15:00
Gruppanförande 21.4.2020, Veronica Rehn-Kivi, Svenska riksdagsgruppen

Ärade talman,

Det ska sägas genast från början. Planen för de offentliga finanserna är krass läsning. Den har uppdaterats nu mitt under pågående coronavirusepidemi då samhällsekonomin dyker till följd av att det råder undantagsförhållanden i Finland. De reserver vi har, sätts nu in för att rädda företag, företagare och arbetsplatser, stöda permitterade och familjer som tvingas ta ledigt från jobbet utan lön.

Det betyder att alla tidigare ramar för år 2020 sprängs i den massiva räddningsoperation som pågår. Som det står i JTS-planen kommer underskottet i de offentliga finanserna att öka 2020 med helt osannolika 14 miljarder euro till sammanlagt 16,6 miljarder euro.

Och det blir också tvärstopp i den positiva utveckling som vi sett de senaste åren då Finland långsamt har kunnat minska på den offentliga skulden. I år ökar skuldkvoten drastiskt och stiger med nästan 10 procentenheter, till närmare 70 procent av BNP.

Före krisen lyckades regeringen höja sysselsättningsgraden och målet var entydigt att klättra upp till en sysselsättningsgrad på minst 75 procent. Till följd av krisen är prognosen nu att antalet sysselsatta minskar år 2020 med två procentenheter och sjunker till drygt 71 procent.

Allt det här är realistiskt att öppet konstatera.

SFP och Svenska riksdagsgruppen tvivlar ändå inte en stund på Finlands möjligheter att komma igen efter epidemikrisen, som ju hela världen kämpar med.

Men nu måste vi mycket tydligare än förr fokusera på vad vårt samhälle behöver för att komma på rätt köl igen. Vi måste också fråga oss vad vi har lärt oss av coronakrisen – den som tyvärr ännu inte alls är slut. Från tunga månader av isolering kan vi kanske ta med oss lärdomar som gör att livet kan bli bättre efter krisen?

Jag vill peka på flera goda saker.

Vi har sett sjukvårdspersonalen fungera med stor kompetens och en outtröttlig inställning. De förtjänar all uppmuntran och ett stort tack – inte bara i andlig mening.

Vi har de senaste veckorna sett hur familjerna och lärarna tänjt sig till fantastiska prestationer för att digitalt sköta barnens skolgång. Vi har på arbetsplatserna sett helt nya sätt att samarbeta och hur det också kan ske på distans. Vi har sett en politisk krismedvetenhet och en större ömsesidig respekt. Vi har sett arbetsmarknadsorganisationerna och Finlands företagare söka gemensamma lösningar. Vi har sett pressade småföretagare hitta nya innovativa grepp.

 

Allt det här positiva behöver vi ta med oss nu när vi söker exit – en hållbar väg ut från den här krisen. Och exitlösningar behövs nu. Stegvis måste samhället och samhällsekonomin börja fungera på nytt.

Politiskt har våren handlat om att rikta betydande tilläggsbudgeter – den tredje kommer i maj – för att hantera den akuta krisen.Ihöst gäller det för regeringen i budgetförhandlingarna att hitta de åtgärder som balanserar ekonomin. Alla inser att det inte kommer att bli lätt – men här är SFP och Svenska riksdagsgruppen beredd att ta ansvar, även för svåra beslut.

Bara med stark reformvilja klarar vi av de stora utmaningar som finns. Och här vill jag säga: arbetsmarknadsparterna och företagarna, fortsätt er dialog. Låt oss reformera arbetslivet, enas om regler för lokala avtal, så att vi kan skapa flera arbetsplatser. Och samtidigt förbättra välmåendet i arbetslivet.

Ett centralt åtgärdspaket är givetvis familjeledighetsreformen som ökar jämställdheten och stärker framtidstron – det är viktigt nu.

Coronakrisen visar behovet av fungerande sjuk- och hälsovård

i alla våra landskap. Nu är inte läge att skära ned på hälsovårdens resurser. Vi behöver en social- och hälsovårdsreform. Finansieringen måste vara rättvis, och får inte försämra mänskors möjlighet till vård och omsorg.

Trots coronaepidemin har de huvudsakliga målen för den ekonomiska politiken för statsminister Marins regering har inte ändrat – linjen är socialt, klimatmässigt och ekonomiskt hållbar.

Inom EU kommer man att försöka få fart på hjulen genom att satsa på att försnabba den gröna omställningar och investeringar i Green Deal. Som ett litet exportberoende land med högtstående kunnande inom energi- och miljöteknologi har vi alla möjligheter att haka på.

Särskilt nu behöver vi satsningarna på utbildning och forskning, och fokusering på att skapa nya arbetsplatser.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15