Rättsstaten en självklarhet också i kristider

18.04.2020 kl. 06:51
Hanteringen av coronasituationen har under den senaste tiden tagit så gott som all tid i riksdagen, med tillfälliga lagar och förordningar som behandlats i snabb takt.

Undantagsförhållanden kräver snabba och mycket exceptionella ekonomiska grepp. Regeringen har i veckan gett sin andra tilläggsbudget på kort tid och den är rekordstor. Den innehåller en bred blandning av tilläggsanslag för olika ändamål. Bland annat finns det tilläggsanslag för anskaffning av skyddsutrustningar och stöd till kultur, idrott och ungdomsarbete. Regeringen introducerar också en alldeles ny tillfällig stödform som hjälper familjer som varit tvungna att vara borta från arbetet utan lön. Vill ge speciell en eloge åt regeringen för detta.

Många företagare befinner sig nu i en akut oerhört svår situation. Det är nödvändigt att vi gör allt för att rädda finländska företag och arbetsplatser. I sin tilläggsbudget ökar regeringen stödet för att trygga företagsverksamheten med cirka en miljard.

Också företagsamheten på landsbygden och fiskerinäringen får extra tillfälligt stöd. Pälsnäringen som helhet var de som först märkte pandemins effekter, och en del av medlen bör nu styras dit. Vi har livsmedelsproducenter, livsmedelsförädlare, gårdsturismföretag med flera som helt tappat sin marknad som en följd av de förbud och begränsningar som nu råder. Även här krävs insatser. I dessa sammanhang har jag påpekat att jordbrukarnas lönsamhetskris inte försvunnit under pandemin, även denna kris bör vi hantera för att trygga vår försörjningsberedskap.

Nu har vår förvaltning en stor utmaning att utan att ge avkall på tjänstemannaansvaret snabbt och smidigt se till att medlen når de behövande. Här behövs en stor förståelse för situationen hos såväl sökande som myndigheterna.

Både den privata och den offentliga ekonomin kommer att se annorlunda ut efter pandemin än vad den gjorde innan. Återhämtningen innehåller såväl allvarliga hot som stora möjligheter för ekonomin. Mycket beror på hur vi omställer oss från kris till det nya normalläget. Vid en hållbar omställning bör företag, arbetsplatser och vår grundläggande grundtrygghet ligga i centrum. Vi ska förstå situationens allvar men inte låta oss fall in i pessimism utan visa handlingskraft. I Österbotten är vi vana att använda vår företagaranda till att hitta nya lösningar och nya utvägar. Vi kan se med tillförsikt på framtiden.

Finland har en balanserad hantering av coronasituationen med en regering som reagerar och agerar. Också i undantagstillstånd följer regeringen vår grundlag och övrig gällande lagstiftning, inte ens i kristider får vi ge avkall på rättsstatsprincipen. Isoleringen av Nyland upphävdes med omedelbar verkan i onsdags efter att regeringen bedömde att det inte finns någon rättslig grund att fortsätta begränsa rörligheten. Demokratin och rättsstaten är inte något som är gångbart enbart i festtal. För mig personligen och SFP är detta en självklarhet också i kristider.

I takt med att pandemin framskrider märker jag att allt fler av oss blir ”amatörepidemiologer”. Vi följer med hur andra länder gör och utvecklingen där. Våra egna experter och myndigheter är de som känner till våra nationella förhållanden bäst så vi ska fortsätta följa deras råd och anvisningar. Slutligen ett stort tack och stöd till vår kunniga vårdpersonal på alla nivåer som dagligen i sitt arbete hanterar den medicinska utmaningen.   

Anders Norrback

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15