Gemensam kamp mot viruset

18.04.2020 kl. 06:53
Gemensam kamp mot viruset

De senaste veckorna har för mig och regeringen präglats av en sak – coronaviruset. En osynlig fiende som påverkar hela vår värld, samtidigt.

 

Olika länder har valt att angripa Covid-19 viruset på olika sätt, och varje land har naturligtvis rätt att bestämma över sitt sätt att hantera krisen. Vem som valt rätt strategi är för tidigt att säga. Ingen vet exakt hur detta virus beter sig. Men det är viktigt att följa med utvecklingen i andra länder och ta lärdom.

 

Här i Finland har regeringen valt att lyssna noga på sakkunniga och fatta beslut på basis av de rekommendationer som hälsovårdsexperterna ger. Som justitieminister har jag varit noga med att poängtera att regeringen inte får använda mera maktbefogenheter än nödvändigt då det gäller att göra inskränkningar i medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter. Trots att vi lever i undantagsförhållanden och har tagit beredskapslagen i bruk, så måste vi genomgående värna om demokratin och rättsstatsprincipen. Det är under kriser som samhällets grundstenar testas som mest. I vårt goda land, där vi för tillfället inte har en högljudd grundrättighetsopposition, måste regeringen klara av att vara självkritisk och använda sin makt ansvarsfullt.

 

Denna vecka har vi fattat beslut om att öppna den nyländska gränsen. Varför, har man på visst håll i Österbotten frågat sig. Jo, saken var juridiskt fullständigt klar. THL och social- och hälsovårdsministeriet konstaterade inför regeringen i tisdags, att utvecklingen av smittspridningen i Finland nu är sådan att det inte längre finns ett nödvändigt behov att hålla Nyland isolerat. Coronaviruset finns härefter i hela landet och intensivvårdskapaciteten ser ut att räcka till. Situationen har märkbart förändrats från då beslutet om att isolera Nyland fattades.

 

Beredskapslagens stadganden om begränsning av rörelsefriheten kan inte tillämpas enbart för att man anser att det vore bra, det måste vara absolut nödvändigt. Det är något som också grundlagsutskottet och justitiekanslern påtalat. Grundlagsutskottet har också slagit fast att regeringen omedelbart måste avskaffa begränsningarna om det sker förändringar som innebär att de inte mera är nödvändiga. Eftersom THL och social- och hälsovårdsministeriets expertis inför regeringen bekräftade att dessa kriterier inte mera fylls, och JK tydligt uttalade att kraven för begränsning därmed inte mera uppfylls, fanns det inga andra alternativ än att häva Nylands isolering omedelbart. Inte ifall vi ännu vill kalla oss en rättsstat, och det vill vi. 

 

Men nu gäller det att komma ihåg att vi fortfarande ska följa alla de regler och rekommendationer som getts. Regeringen uppmanar alla att inte åka ut till sommarstugan och belasta ett annat landskaps hälsovård ifall man blir sjuk. Det gäller alltså att undvika onödiga resor inom landet, fortsätta undvika närkontakt och hålla sig hemma. När man rör på sig utomhus ska man ha ordentlig distans till andra. Våra äldre och de som hör till någon riskgrupp kan vi skydda bäst just på det sättet. Det är också för att vi finländare varit bra på att följa reglerna, som vi nu kan se att smittkurvan i vårt land är i en helt egen klass jämfört med exempelvis våra nordiska grannar. Men kampen är inte över.

 

I Finland funderar vi nu också hur länge begränsningarna behövs och hur vi tar oss ur den här krisen. Ingen av oss har en kristallkula där vi kan sia framtiden men vi måste ändå fundera på de långvariga effekterna. Regeringen har tillsatt en sakkunniggrupp som ska komma med förslag till en Exit-plan. Det gäller att hålla ut - tillsammans!

 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15