Gemensam kamp mot viruset

18.04.2020 kl. 06:53
Gemensam kamp mot viruset

De senaste veckorna har för mig och regeringen präglats av en sak – coronaviruset. En osynlig fiende som påverkar hela vår värld, samtidigt.

 

Olika länder har valt att angripa Covid-19 viruset på olika sätt, och varje land har naturligtvis rätt att bestämma över sitt sätt att hantera krisen. Vem som valt rätt strategi är för tidigt att säga. Ingen vet exakt hur detta virus beter sig. Men det är viktigt att följa med utvecklingen i andra länder och ta lärdom.

 

Här i Finland har regeringen valt att lyssna noga på sakkunniga och fatta beslut på basis av de rekommendationer som hälsovårdsexperterna ger. Som justitieminister har jag varit noga med att poängtera att regeringen inte får använda mera maktbefogenheter än nödvändigt då det gäller att göra inskränkningar i medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter. Trots att vi lever i undantagsförhållanden och har tagit beredskapslagen i bruk, så måste vi genomgående värna om demokratin och rättsstatsprincipen. Det är under kriser som samhällets grundstenar testas som mest. I vårt goda land, där vi för tillfället inte har en högljudd grundrättighetsopposition, måste regeringen klara av att vara självkritisk och använda sin makt ansvarsfullt.

 

Denna vecka har vi fattat beslut om att öppna den nyländska gränsen. Varför, har man på visst håll i Österbotten frågat sig. Jo, saken var juridiskt fullständigt klar. THL och social- och hälsovårdsministeriet konstaterade inför regeringen i tisdags, att utvecklingen av smittspridningen i Finland nu är sådan att det inte längre finns ett nödvändigt behov att hålla Nyland isolerat. Coronaviruset finns härefter i hela landet och intensivvårdskapaciteten ser ut att räcka till. Situationen har märkbart förändrats från då beslutet om att isolera Nyland fattades.

 

Beredskapslagens stadganden om begränsning av rörelsefriheten kan inte tillämpas enbart för att man anser att det vore bra, det måste vara absolut nödvändigt. Det är något som också grundlagsutskottet och justitiekanslern påtalat. Grundlagsutskottet har också slagit fast att regeringen omedelbart måste avskaffa begränsningarna om det sker förändringar som innebär att de inte mera är nödvändiga. Eftersom THL och social- och hälsovårdsministeriets expertis inför regeringen bekräftade att dessa kriterier inte mera fylls, och JK tydligt uttalade att kraven för begränsning därmed inte mera uppfylls, fanns det inga andra alternativ än att häva Nylands isolering omedelbart. Inte ifall vi ännu vill kalla oss en rättsstat, och det vill vi. 

 

Men nu gäller det att komma ihåg att vi fortfarande ska följa alla de regler och rekommendationer som getts. Regeringen uppmanar alla att inte åka ut till sommarstugan och belasta ett annat landskaps hälsovård ifall man blir sjuk. Det gäller alltså att undvika onödiga resor inom landet, fortsätta undvika närkontakt och hålla sig hemma. När man rör på sig utomhus ska man ha ordentlig distans till andra. Våra äldre och de som hör till någon riskgrupp kan vi skydda bäst just på det sättet. Det är också för att vi finländare varit bra på att följa reglerna, som vi nu kan se att smittkurvan i vårt land är i en helt egen klass jämfört med exempelvis våra nordiska grannar. Men kampen är inte över.

 

I Finland funderar vi nu också hur länge begränsningarna behövs och hur vi tar oss ur den här krisen. Ingen av oss har en kristallkula där vi kan sia framtiden men vi måste ändå fundera på de långvariga effekterna. Regeringen har tillsatt en sakkunniggrupp som ska komma med förslag till en Exit-plan. Det gäller att hålla ut - tillsammans!

 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00