Gemensam kamp mot viruset

18.04.2020 kl. 06:53
Gemensam kamp mot viruset

De senaste veckorna har för mig och regeringen präglats av en sak – coronaviruset. En osynlig fiende som påverkar hela vår värld, samtidigt.

 

Olika länder har valt att angripa Covid-19 viruset på olika sätt, och varje land har naturligtvis rätt att bestämma över sitt sätt att hantera krisen. Vem som valt rätt strategi är för tidigt att säga. Ingen vet exakt hur detta virus beter sig. Men det är viktigt att följa med utvecklingen i andra länder och ta lärdom.

 

Här i Finland har regeringen valt att lyssna noga på sakkunniga och fatta beslut på basis av de rekommendationer som hälsovårdsexperterna ger. Som justitieminister har jag varit noga med att poängtera att regeringen inte får använda mera maktbefogenheter än nödvändigt då det gäller att göra inskränkningar i medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter. Trots att vi lever i undantagsförhållanden och har tagit beredskapslagen i bruk, så måste vi genomgående värna om demokratin och rättsstatsprincipen. Det är under kriser som samhällets grundstenar testas som mest. I vårt goda land, där vi för tillfället inte har en högljudd grundrättighetsopposition, måste regeringen klara av att vara självkritisk och använda sin makt ansvarsfullt.

 

Denna vecka har vi fattat beslut om att öppna den nyländska gränsen. Varför, har man på visst håll i Österbotten frågat sig. Jo, saken var juridiskt fullständigt klar. THL och social- och hälsovårdsministeriet konstaterade inför regeringen i tisdags, att utvecklingen av smittspridningen i Finland nu är sådan att det inte längre finns ett nödvändigt behov att hålla Nyland isolerat. Coronaviruset finns härefter i hela landet och intensivvårdskapaciteten ser ut att räcka till. Situationen har märkbart förändrats från då beslutet om att isolera Nyland fattades.

 

Beredskapslagens stadganden om begränsning av rörelsefriheten kan inte tillämpas enbart för att man anser att det vore bra, det måste vara absolut nödvändigt. Det är något som också grundlagsutskottet och justitiekanslern påtalat. Grundlagsutskottet har också slagit fast att regeringen omedelbart måste avskaffa begränsningarna om det sker förändringar som innebär att de inte mera är nödvändiga. Eftersom THL och social- och hälsovårdsministeriets expertis inför regeringen bekräftade att dessa kriterier inte mera fylls, och JK tydligt uttalade att kraven för begränsning därmed inte mera uppfylls, fanns det inga andra alternativ än att häva Nylands isolering omedelbart. Inte ifall vi ännu vill kalla oss en rättsstat, och det vill vi. 

 

Men nu gäller det att komma ihåg att vi fortfarande ska följa alla de regler och rekommendationer som getts. Regeringen uppmanar alla att inte åka ut till sommarstugan och belasta ett annat landskaps hälsovård ifall man blir sjuk. Det gäller alltså att undvika onödiga resor inom landet, fortsätta undvika närkontakt och hålla sig hemma. När man rör på sig utomhus ska man ha ordentlig distans till andra. Våra äldre och de som hör till någon riskgrupp kan vi skydda bäst just på det sättet. Det är också för att vi finländare varit bra på att följa reglerna, som vi nu kan se att smittkurvan i vårt land är i en helt egen klass jämfört med exempelvis våra nordiska grannar. Men kampen är inte över.

 

I Finland funderar vi nu också hur länge begränsningarna behövs och hur vi tar oss ur den här krisen. Ingen av oss har en kristallkula där vi kan sia framtiden men vi måste ändå fundera på de långvariga effekterna. Regeringen har tillsatt en sakkunniggrupp som ska komma med förslag till en Exit-plan. Det gäller att hålla ut - tillsammans!

 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30