Trots turbulens behöver vi blicka framåt

05.12.2019 kl. 10:16
Politiken är en bransch där man ofta får vara beredd på snabba, oväntade vändningar. Sällan har jag ändå personligen varit med om en sådan turbulens som under de senaste veckorna i rikspolitiken.

Först avgick ägarstyrningsminister Paatero och i tisdags bad statsminister Rinne om avsked för hela sin regering. Det vittnar bl.a. om att tempot och kraven inom rikspolitiken blivit allt hårdare.

 

Hela denna härva bottnar i diskussionen om Posten, arbetsvillkoren för Postens personal och om statens ägarstyrning. I detta sammanhang finns det inte utrymme att gå in på alla detaljer i det som skett. Jag vill ändå konstatera att SFP anser att Postfrågan inte skötts så bra som det borde ha skötts. Kommunikationen och processerna borde ha varit bättre, också från statsministerns sida.

 

Det är samtidigt viktigt att inse att ingen av oss är ofelbar, vi gör alla misstag ibland. Därför var jag personligen och SFP redo att ge statsministern en andra chans. Också SDP, De Gröna och Vänsterförbundet gjorde samma bedömning. Men nu avgjordes frågan av Centerns riksdagsgrupp som konstaterade att de inte längre har förtroende för Antti Rinne. Med anledning av detta drog statsministern sina egna slutsatser före den interpellationsdebatt som skulle hållas på tisdag eftermiddag. Han bad om avsked för sin regering och uttryckte samtidigt sin vilja att det regeringsprogram han själv varit med om att ta fram skulle fortsätta att förverkligas.

 

Regeringen Rinnes regeringsprogram är mycket bra. Därför är det nu, trots allt som skett, nödvändigt att kunna blicka framåt. Jag och SFP anser det viktigt att detta goda regeringsprogram kan fortsätta förverkligas för vårt lands och alla finländares bästa. Regeringsprogrammet innehåller bl.a. betydande satsningar på småbarnspedagogik, utbildning och forskning. Målsättningen att höja sysselsättningsgraden till 75 procent är också helt central. Vi behöver fler människor i jobb för att kunna utveckla vårt nordiska välfärdssamhälle. Vår ekonomi ska vara i balans 2023. I samband med budgetrian fattade regeringen många viktiga beslut för att förbättra sysselsättningen. Bl.a. möjligheten att göra lokala avtal ska främjas, det ska bli lättare att anställa utländska arbetstagare och en företagarstrategi ska göras. Regeringsprogrammet innehåller också viktiga satsningar för att förstärka äldrevården och höjningarna av de lägsta pensionerna samt främjande av den psykiska hälsan och arbetsvälmående. Klimathotet tas på stort allvar och de riktas resurser till arbete mot klimatförändringen. Det inhemska jordbrukets verksamhetsförutsättningar förstärks. Med tanke på det svenska språkets ställning i Finland är programmet det bästa i modern tid.

 

Det är därför viktigt att nuvarande regeringsbas med SFP, SDP, Centern, De Gröna och Vänsterförbundet kan fortsätta sitt arbete snarast möjligt. Finland är för tillfället EU:s ordförandeland. Det ansvaret försvinner inte någonstans trots politisk turbulens i inrikespolitiken.

 

Jag fick budet om regeringens avgång samtidigt som jag höll på att leda EU justitieministrarnas rådsmöte i Bryssel. Självklart var detta inte det mest önskvärda ögonblicket, men oberoende vad som händer måste vårt ordförandeskap skötas på bästa möjliga sätt. Där kom vi för övrigt överens om att brottsoffrens ställning behöver förstärkas i hela EU.

 

Nästa vecka borde jag vara i Washington DC för att företräda EU på justitieministermötet mellan EU och USA.  Tanken är också att jag skulle ha ett skilt möte med USA:s justitieminister William Barr. USA är ett av världens mest inflytelserika länder och därför är relationerna till USA ytterst viktiga för EU, men i allra högsta grad även för Finland. I en tid då också världspolitiken blivit allt mer oförutsägbar är det desto viktigare att de transatlantiska relationerna sköts väl. I skrivande stund är det ännu oklart om jag har möjlighet att resa p.g.a. den nya regeringsbildningen.

 

Till sist ännu några ord om den kommande regeringen. Alla nuvarande regeringspartier har uttryckt sin vilja att fortsätta med samme regeringsprogram och –bas. I ärlighetens namn är det ändå skäl att säga att det som hänt denna vecka gör det nödvändigt att återskapa förtroendet särskilt mellan SDP och Centern. Här har SFP en viktig roll. Vi har en långvarig tradition av att vara brobyggare i olika regeringar och inom finländsk politik i allmänhet. Det här kommer vi att fortsätta med. Det är viktigt att Finland snarast möjligt har en handlingskraftig regering. Det om något ligger i fosterlandets intresse.  I sista hand handlar det om det politiska systemets trovärdighet. Vi behöver stabilitet i vårt land.

Anna-Maja Herniksson

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35