Fler människor ska få jobb

25.01.2020 kl. 10:11
Det har knappast undgått någon att regeringens mål att höja sysselsättningsgraden till 75 procent är helt central under denna regeringsperiod.

Regeringen kommer att göra stora satsningar på framtiden, genom utbildning, infrastruktursatsningar och innovativ klimatpolitik. Vi vill att 60 000 fler personer ska komma in i arbetslivet före utgången av 2023. Därför ska det i höst finnas beslut som innebär 30 000 nya arbetstillfällen.

 

Det är viktigt att människor och jobb matchar. Vi vet att det finns företag i vår region som har svårt att hitta arbetstagare. Det måste vi göra något åt. Samtidigt finns nu fler öppna jobb ,över 60.000, än någonsin tidigare. Vi har också ett problem, då människor inte vill flytta inom landet exempelvis tvåhundra kilometer för ett jobb, samtidigt som vi inte låter människor som är villiga att flytta tvåtusen km för att få jobb, göra det.  SFP:s linje är att på sikt slopa den s.k. behovsprövningen av utländsk arbetskraft. Regeringen har lovat försnabba tillståndsprocesserna, och det är en god början. Företagen vet själv bäst vilken arbetskraft de behöver och tillstånden måste gå att få snabbare än idag.

 

För att nå de sysselsättningsmål vi satt måste det satsas på flera olika områden. En fråga av den här kalibern har inte en lösning, utan det krävs en verktygsback med många olika åtgärder. I jämförelse med Sverige har vi i Finland i ålderskategorin 55 till 64-åringar 12,5 procentenheter färre personer i jobb. Här kan vi göra mycket mer. För att få fler 55 år fyllda i jobb är det bl.a. viktigt att satsa på folkhälsan,  välmåendet och orken i arbetslivet. Men det handlar också om attitydförändring. Äldre bör behandlas lika som alla andra arbetstagare.

Finlands styrka har alltid varit en god utbildningsnivå och kvalitativ utbildning. Vår skola hör till toppen i världen. En välutbildad befolkning skapar också nya jobb. Forskning och innovationer behövs, men även mindre teoretiska yrken gynnas av en utbildad befolkning. Samtidigt ger jämlik dagvård, skola och utbildning överlag bättre förutsättningar för alla finländare att hitta sin plats i samhället och på arbetsmarknaden. Det ska kontinuerligt finnas goda möjligheter att fortbilda sig och sadla om till ett nytt yrke, då arbetslivet förändras i snabb takt.

Vi vet att Österbotten just nu är bäst i landet då det gäller sysselsättning. Vi har redan nått 75 procent. Kan vi nå en hög sysselsättningsgrad här i Österbotten, så borde vi kunna  göra det i hela landet. Just nu är arbetslösheten 6,7% i Jakobstad, 7,1% i Karleby, 3,0% i Kronoby, 2,1% i Larsmo, 1,9% i Pedersöre och 2,7% i Nykarleby. Österbotten har den lägsta arbetslöshetsprocenten i hela landet (bortsett från Åland) 5,7%, då genomsnittet i hela landet är 8,7%. Men jag tror att det är viktigt att komma ihåg att det bakom varje siffra och procent finns en människa med en individuell historia, en familj och med framtidsdrömmar. Med en politik där människan är i centrum går vi mot en bättre framtid.

I veckan hade vi SFP:s ministergrupps midvintermöte som i år gick av stapeln i Borgå. Än en gång förde jag och min ministerkollega Thomas Blomqvist fram hur viktigt det är för våra regioner att kommunikationerna är i skick. Goda tågförbindelser, vägar, hamnar och flygfält garanterar tillgänglighet. Det är livsviktigt för företagen, men också för var och en av oss. Man ska kunna bo, leva och arbeta, inte bara i de stora städerna. Regioner som Jakobstads - och Karlebyregionen med stark export och ett starkt näringsliv är här inget undantag. Tvärtom. Och naturligtvis behövs också bra tidtabeller för såväl tåg som flyg.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00