Äldre, familjerna och klimatet i fokus

14.02.2020 kl. 10:07
Svenska folkpartiet gick till riksdagsval med flera tydliga mål. Vi talade bland annat för fler händer i äldrevården, en reform av familjeledigheterna som skulle innebära en större flexibilitet för föräldrarna, och för en vettig klimatpolitik som sporrar till klimatsmarta investeringar och stöder en hållbar livsstil.

Nu levererar vi!

År 2020 har börjat med en rivstart för den nya regeringen. Riksdagens vårsession hade inte ens inletts innan vi förra veckan presenterade vår vägkarta för ett koldioxidneutralt Finland år 2035. Bland annat skapar vi en klimatfond, sänker industrins elskatt och satsar på skogsbruket. Dessa åtgärder är viktiga steg i rätt riktning. Med hjälp av klimatfonden vill regeringen hjälpa vårt näringsliv och vår industri att göra omställningar som leder till mindre koldioxidutsläpp i produktionen.

Den sänkta elskatten är ett konkret exempel på klimatpolitik som gynnar företagens konkurrenskraft och stärker vår ekonomi. Hittills har Finlands elskatt då det gäller den s.k. andra skatteklassen, legat klart över EU:s miniminivå. Exempelvis Sverige har sänkt sin elskatt för ett antal år sedan. Den sänkning vi nu beslutit göra betyder helt enkelt att det blir förmånligare för finländska företag att producera samtidigt som det sporrar till miljövänligare alternativ i produktionen. Det här är företagen förtjänta av och det här beslutet har näringslivet väntat på.

Trafiken står för en stor del av utsläppen. Därför är det naturligt att vi börjar bygga upp möjligheter att förnya våra bilar på ett klimatsmart sätt. Ingen kommer att förbjuda diesel- eller bensinbilar, men vi behöver flera hållbara alternativ till nuvarande drivmedel. Att främja biogasen är oerhört viktigt och det gör vi. Det kommer också att behövas tanknings- och laddningsstationer för såväl biogas som el- och hybridbilar och det här nätet vill vi också bygga ut.

Ett annat för hela regeringsperioden och framtiden viktigt beslut gäller förbättrandet av äldrevården. Regeringen har nu gett ett lagförslag till riksdagen som i framtiden kommer att innebära fler händer i äldrevården. Senast den 1 april 2023 ska det finnas minst 7 vårdare per 10 äldre i dygnet runt vården. Beslutet innebär att vi stärker kvaliteten på äldrevården och underlättar vårdarnas arbetsbörda. Vårdarna måste få tid att utföra sitt arbete och de ska kunna finnas till för de äldre. Samtidigt ökar beslutet trygghetskänslan för de äldre. Jag är oerhört glad för detta beslut!

För att nå upp till den nivå vi slagit fast behövs det naturligtvis fler vårdare än det finns idag. Därför satsar vi också på utbildning. För regeringen och för SFP är en god äldrevård en så viktig fråga att vi är beredda att göra den här satsningen väl medvetna om att det också kostar. Det handlar om att prioritera och vi vill förbättra äldrevården. Samtidigt är det viktigt att säga, att också hemvården är viktig och att den också behöver satsningar.

SFP har länge velat se en reform av familjeledigheterna. Nu har regeringen också levererat på denna punkt och presenterat en ny familjeledighetsmodell. Modellen förbättrar familjernas valmöjligheter. Mamman får en månad före barnets födsel, sedan får vardera föräldern en egen 7 månaders period, av vilken man kan ge upp till 3 månader till den andra föräldern. Ensamstående föräldrar får hela 15 månader. Reformen innebär att pappor kommer att ha en bättre möjlighet än idag att stanna hemma med sina barn. Föräldrarna får nu också fler månader än tidigare att dela mellan sig och modellen ger familjerna mer flexibilitet. Framförallt är det nu upp till föräldrarna själva att välja hur de vill dela upp ledigheten. Valfriheten gör att varje familj kan anpassa modellen efter eget behov, men jag hoppas också att fler pappor kommer att stanna hemma längre med sina barn. Mera flexibilitet och valmöjligheter för familjerna är oerhört viktigt, liksom målet att stärka jämställdheten!

För att kunna genomföra alla goda mål som regeringen har, är det a och o med en höjd sysselsättning. Regeringens målsättning under perioden är en sysselsättning på 75% och 60 000 nya arbetstillfällen. I augusti ska vi fatta beslut som leder till 30 000 eller hälften av de arbetstillfällena. Inget enskilt beslut räcker till det, utan istället måste vi komma överens om en mängd olika åtgärder som tillsammans höjer sysselsättningen. Det här är den viktigaste politiska frågan under den kommande våren och sommaren.

Regeringen Marin, som faktiskt bara hunnit sitta i två månader, har beskyllts för att inte leverera resultat. De senaste veckorna visar att den kritiken är obefogad. Visst kan det verka som om besluten tar sin tid att fatta. Men stora beslut behöver beredas ordentligt, experter ska höras och diskussioner föras för att komma fram till gemensamma överenskommelser som är möjligast bra och sedan håller.

Denna regering levererar resultat. Det är jag glad över.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00