Stå upp för demokratin!

07.02.2020 kl. 10:05
Vi ska inte ta demokratin för given. Vi ska inte ta rättsstaten för given. Vi omringas av ”fake news”, hatprat och twittertroll.

Det känns ibland som om vi borde komma ihåg att grundstenarna i vårt samhälle, de som vi ofta tar för givna, kan vittra sönder om vi inte står upp för dem. När jag för snart nio år sedan blev justitieminister första gången såg situationen i Europa mycket annorlunda ut än idag. Högerpopulistiska rörelser hade redan haft vissa framgångar. Men det Europa som mötte mig på justitieministrarnas möten hade ändå en mycket stark tro på rättsstaten och dess orubblighet. Och ingen kunde nog riktigt föreställa sig den riktning som många länder i Europa skulle ta de kommande åren.

När jag ifjol blev justitieminister igen kunde jag känna den förändrade stämningen i Europa. Det fanns en oro över att rättsstaten långsamt vittrar sönder här och där. Att det finns krafter som gör allt för att stöda denna utveckling och skapa kaos i EU. Därför lyfte vi under Finlands EU-ordförandeskap upp rättsstatens och demokratins betydelse. Det här ska vi fortsätta med också nu. Inom EU har vi många gemensamma verktyg som kan användas för att stärka demokratin, rättsstaten och de grundläggande värderingarna. Vi borde också stärka det transatlantiska samarbetet. EU och USA har många gemensamma utmaningar, men vi kan också hitta många gemensamma lösningar.

 

I sitt tal vid riksmötets öppnande lyfte republikens president upp det hårdnande klimatet i samhället. Det här har jag också lyft upp upprepade gånger. Allt fler beslutsfattare, domare, poliser, journalister osv. upplever hatprat och riktade trakasserier. Det är särskilt på nätet som trakasserierna och hatpratet får utrymme. Man säger saker som man inte skulle säga ansikte mot ansikte. Där försöker man medvetet skapa en negativ bild av beslutsfattare. Den här skutan måste vi vända. Vi borde föra en diskussion som stärker tilltron till våra viktiga institutioner såsom domstolar, men också riksdagen och våra myndigheter. Som justitieminister vill jag jobba för att stärka den här tilltron. Därför har vi nu bland annat startat ett demokratiprogram, där vi vill utveckla möjligheterna till deltagande, så att alla kan hitta ett eget sätt att påverka. Jag vill fortsätta att stärka vår demokrati, våra institutioner och förbättra diskussionsklimatet.

 

Vi ska inte heller låta halvsanningar sprida sig okontrollerat. Bland annat Brexit och presidentvalet i USA visade att man kan använda halvsanningar för att påverka människor att agera på ett visst sätt. Vi måste bli mer medvetna om att detta sker. Många unga idag vet att allt på nätet inte är sant och också vi andra måste få upp ögonen för detta. Så tänk efter när ni delar något på sociala medier, förenkla inte svåra saker och sätt ner foten mot dem som försöker sprida desinformation. Svåra frågor har inte alltid enkla svar. Och ta inte för givet de grundläggande värderingar som byggt upp vårt samhälle. För att citera republikens president vid riksmötets öppnande ” Vi har en fin demokrati – låt oss hålla den igång”.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00