Hälsan, friheten och livet

01.04.2020 kl. 10:04
Det här är min första HBL-kolumn. Det känns riktigt roligt att få börja dela med mig av mina tankar också i detta forum.

Fastän jag är född och uppvuxen i Jakobstad, så har Hufvudstadsbladet alltid funnits i min vardag. Det var tidningen som kom med posten klockan 12. Det var tidningen jag bredde ut på köksbordet då jag kommit hem från skolan. Låt vara att jag på 1970-talet intresserade mig mest för sporten och serierna.

Men till nutid. I dag är vi mitt uppe i coronaviruskrisen. Hela världen har drabbats av en osynlig fiende, covid-19-viruset. En fiende som redan skördat tiotusentals dödsoffer och vars framfart ingen kunnat förutse.

På bara ett par veckor har det hänt mer i Finland än det brukar hända på ett år. Det råder undantagsförhållanden i vårt land sedan den 16 mars. Första gången någonsin under fredstid. Regeringen har jobbat under en ofantlig press de senaste veckorna. Det här är bara början av det maratonlopp vi nu inlett.

Allas vår vardag har förändrats. Skolorna har stängt och barnen undervisas genom distansundervisning. Alla som kan, uppmanas jobba hemifrån. Äldre och de som hör till någon riskgrupp ska undvika ställen där andra människor rör sig. Detta för att inte utsätta sig för smitta. Vi ska alla undvika närkontakter.

Det handlar om att bromsa smittspridningen så att vi inte får för många patienter i behov av sjukhusvård och intensivvård samtidigt. Offentliga samlingar för mer än tio personer är förbjudna. Våra äldre får inte ta emot besök på äldreboendena. I stället ska vi ringa och hålla kontakt. Restauranger och kaféer ska övergå till att enbart sälja hämtmat. Nyland har isolerats. Det har med andra ord skett omfattande inskränkningar i den frihet vi varit vana vid och i de rättigheter vi normalt tar för givna.

Vår ekonomi rasar, människor permitteras eller förlorar sina jobb och vården står inför sin mest krävande uppgift någonsin. I allt detta gäller det för mina kolleger och mig i regeringen att hålla huvudet kallt, men hjärtat varmt.

Vi behöver alla anstränga oss och göra vårt yttersta för att följa de regler som nu getts. Ju bättre vi gör det tillsammans, dess bättre tar vi oss också ur denna mardröm. De senaste rapporterna visar att de åtgärder regeringen vidtagit har burit frukt. Vi är på rätt väg.

Men denna kris kommer att få långt gående konsekvenser. Konsekvenser för ekonomin, men också för många individer. I kristider är det också de svagaste som drabbas mest. De som också annars behöver mera stöd och hjälp. Därför är det också så viktigt att vi nu stöder och hjälper varandra så mycket vi kan.

Att göra inskränkningar i människors grundläggande fri- och rättigheter är inget som får ske lättvindigt. Det får ske enbart om målet att bromsa smittan inte kan nås på annat sätt. Regeringen får inte missbruka sin makt i undantagsförhållanden. Så snart en begränsning inte mera behövs för att skydda befolkningens rätt till liv och hälsa ska den omedelbart upphävas.

Nu prövas vi, men tro mig. Den dagen kommer då skolorna är öppna och du kan gå och hälsa på mormor till äldreboendet. Dagen kommer då vi kan krama om varandra och tillsammans fira att vi klarade denna kris. Dagen kommer då vi börjar återuppbyggnaden – tillsammans!

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00