Hälsan, friheten och livet

01.04.2020 kl. 10:04
Det här är min första HBL-kolumn. Det känns riktigt roligt att få börja dela med mig av mina tankar också i detta forum.

Fastän jag är född och uppvuxen i Jakobstad, så har Hufvudstadsbladet alltid funnits i min vardag. Det var tidningen som kom med posten klockan 12. Det var tidningen jag bredde ut på köksbordet då jag kommit hem från skolan. Låt vara att jag på 1970-talet intresserade mig mest för sporten och serierna.

Men till nutid. I dag är vi mitt uppe i coronaviruskrisen. Hela världen har drabbats av en osynlig fiende, covid-19-viruset. En fiende som redan skördat tiotusentals dödsoffer och vars framfart ingen kunnat förutse.

På bara ett par veckor har det hänt mer i Finland än det brukar hända på ett år. Det råder undantagsförhållanden i vårt land sedan den 16 mars. Första gången någonsin under fredstid. Regeringen har jobbat under en ofantlig press de senaste veckorna. Det här är bara början av det maratonlopp vi nu inlett.

Allas vår vardag har förändrats. Skolorna har stängt och barnen undervisas genom distansundervisning. Alla som kan, uppmanas jobba hemifrån. Äldre och de som hör till någon riskgrupp ska undvika ställen där andra människor rör sig. Detta för att inte utsätta sig för smitta. Vi ska alla undvika närkontakter.

Det handlar om att bromsa smittspridningen så att vi inte får för många patienter i behov av sjukhusvård och intensivvård samtidigt. Offentliga samlingar för mer än tio personer är förbjudna. Våra äldre får inte ta emot besök på äldreboendena. I stället ska vi ringa och hålla kontakt. Restauranger och kaféer ska övergå till att enbart sälja hämtmat. Nyland har isolerats. Det har med andra ord skett omfattande inskränkningar i den frihet vi varit vana vid och i de rättigheter vi normalt tar för givna.

Vår ekonomi rasar, människor permitteras eller förlorar sina jobb och vården står inför sin mest krävande uppgift någonsin. I allt detta gäller det för mina kolleger och mig i regeringen att hålla huvudet kallt, men hjärtat varmt.

Vi behöver alla anstränga oss och göra vårt yttersta för att följa de regler som nu getts. Ju bättre vi gör det tillsammans, dess bättre tar vi oss också ur denna mardröm. De senaste rapporterna visar att de åtgärder regeringen vidtagit har burit frukt. Vi är på rätt väg.

Men denna kris kommer att få långt gående konsekvenser. Konsekvenser för ekonomin, men också för många individer. I kristider är det också de svagaste som drabbas mest. De som också annars behöver mera stöd och hjälp. Därför är det också så viktigt att vi nu stöder och hjälper varandra så mycket vi kan.

Att göra inskränkningar i människors grundläggande fri- och rättigheter är inget som får ske lättvindigt. Det får ske enbart om målet att bromsa smittan inte kan nås på annat sätt. Regeringen får inte missbruka sin makt i undantagsförhållanden. Så snart en begränsning inte mera behövs för att skydda befolkningens rätt till liv och hälsa ska den omedelbart upphävas.

Nu prövas vi, men tro mig. Den dagen kommer då skolorna är öppna och du kan gå och hälsa på mormor till äldreboendet. Dagen kommer då vi kan krama om varandra och tillsammans fira att vi klarade denna kris. Dagen kommer då vi börjar återuppbyggnaden – tillsammans!

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00