Justitieministerns svar om åldersdiskriminering

21.03.2020 kl. 10:00
Per Lindeberg går hårt åt regeringen i sin insändare i Vasabladet 18.3.2020. Han anklagar regeringen för åldersdiskriminering. Det är precis tvärtom.

Nu råder det undantagsförhållande i vårt land. Det har regeringen i samverkan med republikens president konstaterat. Undantagsförhållandet beror på den världsomfattande pandemi som det nya coronaviruset förorsakat. Ett virus som i skrivande stund lett till många dödsfall i världen.

De nitton åtgärder regeringen presenterade i måndags görs för att skydda äldre människor och de som hör till någon riskgrupp. Det nya viruset är särskilt farligt för just dessa personer. Genom att minska på människokontakterna kan vi minska på smittorisken. Därför är det viktigt att begränsa mänskors samröre med varandra.

Jag vill understryka att vi gör det här uttryckligen för att skydda våra äldre och alla de som tillhör en riskgrupp samt för att vårt samhälle ska klara av att bekämpa coronaviruset på bästa möjliga sätt. Ju mindre man utsätts för smittorisk, desto större möjlighet att klara sig undan sjukdomen. Regeringen vill skydda liv.

Jag förstå att de som nu hör till gruppen 70 år och äldre kan uppleva att det är onödigt att undvika andra människor och offentliga platser. Men det gäller att inse att all fakta visar, att dödligheten är högre för den äldre befolkningen.

Meningen är inte att äldre människor inte skulle få gå ut på promenad, gå till butiken eller till apoteket. Det är dock rekommenderat att dessa besök görs då det är möjligast få människor i rörelse.

"Meningen är inte att äldre människor inte skulle få gå ut på promenad, gå till butiken eller till apoteket."

 
Lindeberg frågar i sin insändare också om grundlagsenligheten. Regeringen lämnade den 17 mars två förordningar om ibruktagning av beredskapslagen till riksdagen.

Beredskapslagens grundidé är att skydda befolkningen. Med den kan man inskränka i de grundläggande rättigheter vi vanligen åtnjuter. Det vill säga, ibruktagande av beredskapslagen är inte grundlagsstridigt förutsatt att det sker på väl motiverade grunder.

Och grundlagsenligheten i regeringens förslag bedöms sedan av riksdagens grundlagsutskott. Därför är det också skäl att i detta sammanhang konstatera att grundlagsutskottet nu gett ett enhälligt betänkande om regeringens förslag och därefter godkände riksdagen förslaget att ta i bruk beredskapslagen.

Slutligen vill jag ännu betona att vi i regeringen är måna om att våra sjukhus ska klara alla inte insjuknar samtidigt kan vi nå bättre resultat. Därför måste vi alla leva lite annorlunda än vi varit vana vid de kommande fyra veckorna.

Viktigt är också att den del av befolkningen som är yngre än 70 år eller inte tillhör en riskgrupp nu
undviker att vara i fysisk kontakt med de som särskilt måste skyddas. Jag är helt övertygad om att vi kommer att klara det här tillsammans. Vi har flera gånger under vår självständighet tagit oss ur svåra situationer och det kommer vi att göra också nu.

Nu behöver vi framförallt ta hand om varandra, visa medmänsklighet och sunt förnuft. Dessa bestämmelser gäller till och med den 13 april 2020.

 
Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35