Justitieministerns svar om åldersdiskriminering

21.03.2020 kl. 10:00
Per Lindeberg går hårt åt regeringen i sin insändare i Vasabladet 18.3.2020. Han anklagar regeringen för åldersdiskriminering. Det är precis tvärtom.

Nu råder det undantagsförhållande i vårt land. Det har regeringen i samverkan med republikens president konstaterat. Undantagsförhållandet beror på den världsomfattande pandemi som det nya coronaviruset förorsakat. Ett virus som i skrivande stund lett till många dödsfall i världen.

De nitton åtgärder regeringen presenterade i måndags görs för att skydda äldre människor och de som hör till någon riskgrupp. Det nya viruset är särskilt farligt för just dessa personer. Genom att minska på människokontakterna kan vi minska på smittorisken. Därför är det viktigt att begränsa mänskors samröre med varandra.

Jag vill understryka att vi gör det här uttryckligen för att skydda våra äldre och alla de som tillhör en riskgrupp samt för att vårt samhälle ska klara av att bekämpa coronaviruset på bästa möjliga sätt. Ju mindre man utsätts för smittorisk, desto större möjlighet att klara sig undan sjukdomen. Regeringen vill skydda liv.

Jag förstå att de som nu hör till gruppen 70 år och äldre kan uppleva att det är onödigt att undvika andra människor och offentliga platser. Men det gäller att inse att all fakta visar, att dödligheten är högre för den äldre befolkningen.

Meningen är inte att äldre människor inte skulle få gå ut på promenad, gå till butiken eller till apoteket. Det är dock rekommenderat att dessa besök görs då det är möjligast få människor i rörelse.

"Meningen är inte att äldre människor inte skulle få gå ut på promenad, gå till butiken eller till apoteket."

 
Lindeberg frågar i sin insändare också om grundlagsenligheten. Regeringen lämnade den 17 mars två förordningar om ibruktagning av beredskapslagen till riksdagen.

Beredskapslagens grundidé är att skydda befolkningen. Med den kan man inskränka i de grundläggande rättigheter vi vanligen åtnjuter. Det vill säga, ibruktagande av beredskapslagen är inte grundlagsstridigt förutsatt att det sker på väl motiverade grunder.

Och grundlagsenligheten i regeringens förslag bedöms sedan av riksdagens grundlagsutskott. Därför är det också skäl att i detta sammanhang konstatera att grundlagsutskottet nu gett ett enhälligt betänkande om regeringens förslag och därefter godkände riksdagen förslaget att ta i bruk beredskapslagen.

Slutligen vill jag ännu betona att vi i regeringen är måna om att våra sjukhus ska klara alla inte insjuknar samtidigt kan vi nå bättre resultat. Därför måste vi alla leva lite annorlunda än vi varit vana vid de kommande fyra veckorna.

Viktigt är också att den del av befolkningen som är yngre än 70 år eller inte tillhör en riskgrupp nu
undviker att vara i fysisk kontakt med de som särskilt måste skyddas. Jag är helt övertygad om att vi kommer att klara det här tillsammans. Vi har flera gånger under vår självständighet tagit oss ur svåra situationer och det kommer vi att göra också nu.

Nu behöver vi framförallt ta hand om varandra, visa medmänsklighet och sunt förnuft. Dessa bestämmelser gäller till och med den 13 april 2020.

 
Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00