Coronaviruset påverkar hela världen

01.03.2020 kl. 09:57
Världen har krympt. Det brukar vi säga och då avser vi oftast att det är mycket lättare idag än för till exempel trettio år sedan att ta sig från ena sidan jordklotet till det andra, att umgås med mänskor runt om i världen och att följa med vad som händer globalt. 

Ett faktum är att globaliseringen och tekniken på många sätt fört oss närmare varandra. Många av dagens företag verkar också på den globala marknaden. För att tillverka till exempel en bil behövs komponenter från ett flertal företag.

Också våra finländska företag är delaktiga i nätverk och värdekedjor, där vart och ett företag står för sin del av slutprodukten. Kina har en betydande roll på världsmarknaden idag. Då den kinesiska maskinen börjar hosta, ja då drabbas också ekonomin i många andra länder. Vad har då det här med coronaviruset att göra? Jo, faktiskt en hel del.

Så länge mänskligheten existerat har olika sjukdomar spridit sig och drabbat jordens befolkning. Ibland med verkligt förskräcklig utgång som under digerdöden då 30 till 40 procent av Europas befolkning slogs ut. Farsoter har förekommit i alla tider.

Men mänskan har med åren också funnit sätt att skydda sig. Nya medicinska rön har gjorts. Penicillinet som i Finland togs i bruk på 1940-talet har räddat många. Vacciner har utvecklats och idag kan vi vaccinera oss mot till exempel säsonginfluensa.

Men mot coronavirus finns det inte ännu något vaccin och just nu sprids det viruset i vår värld. Allt började i Kina, och det första fallet i Finland kunde konstateras i slutet av januari. En kinesisk turist bar på viruset och togs in på Rovaniemi sjukhus. Den personen har tillfrisknat och rest hem till Kina.

Den här veckan konstaterades det andra fallet i Finland. En kvinna som varit i norra Italien och hade uppenbarligen fått smittan där. Hon vårdas på sjukhus i Helsingfors.

I Finland har vi en god beredskap att hantera situationen med coronaviruset. Vi har myndigheter som dagligen följer med situationen, som informerar oss medborgare och ger råd om hur man ska förfara ifall man misstänker att man blivit smittad. Vi har ett täckande nätverk av hälsocentraler och beredskap på våra sjukhus att också klara en epidemi, om det skulle bli fallet. Men just nu har vi alltså ingen epidemi.

Våra myndigheter koncentrerar sig nu på att förebygga att viruset sprider sig. Och vi alla kan vara med och medverka till det. Det handlar om så enkla saker som att hålla en bra handhygien, det vill säga att tvätta händerna  tillräckligt ofta. Att undvika att hosta på andra och söka sig till vård om man misstänker att man kunnat bli smittad.

I hela världen uppskattar man att antalet smittade just nu rör sig kring 82 000 personer. På basis av uppgifterna från Kina om antalet smittade räknar man med att en person på tusen kan smittas.

Dödligheten i viruset verkar vara låg. Det finns ingen orsak till panik eller överreaktioner. Finland har alla förutsättningar att klara av att sköta situationen också fastän viruset skulle börja spridas runt om i landet. I regeringen är vi måna om att informationen ska vara öppen och tillgänglig för befolkningen.

Men tillbaka till ekonomin. Eftersom Kina nu har ett läge där coronaviruset i praktiken redan påverkat tillverkningen, kommer det också att påverka vår tillväxt och vår sysselsättning i en negativ riktning. Och ju längre viruset fortsätter spridas i Kina, så att mänskor inte kan gå på jobb, dess större effekter på hela världsekonomin och också på vår ekonomi i Finland.

Slutligen. Då något sånt här händer, leder det också till en stor mängd desinformation på sociala medier. Så tro inte på allt ni läser på Facebook och Twitter eller ser på Youtube. Kolla upp fakta på myndigheternas officiella sidor såsom exempelvis www.thl.fi.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00