Coronaviruset påverkar hela världen

01.03.2020 kl. 09:57
Världen har krympt. Det brukar vi säga och då avser vi oftast att det är mycket lättare idag än för till exempel trettio år sedan att ta sig från ena sidan jordklotet till det andra, att umgås med mänskor runt om i världen och att följa med vad som händer globalt. 

Ett faktum är att globaliseringen och tekniken på många sätt fört oss närmare varandra. Många av dagens företag verkar också på den globala marknaden. För att tillverka till exempel en bil behövs komponenter från ett flertal företag.

Också våra finländska företag är delaktiga i nätverk och värdekedjor, där vart och ett företag står för sin del av slutprodukten. Kina har en betydande roll på världsmarknaden idag. Då den kinesiska maskinen börjar hosta, ja då drabbas också ekonomin i många andra länder. Vad har då det här med coronaviruset att göra? Jo, faktiskt en hel del.

Så länge mänskligheten existerat har olika sjukdomar spridit sig och drabbat jordens befolkning. Ibland med verkligt förskräcklig utgång som under digerdöden då 30 till 40 procent av Europas befolkning slogs ut. Farsoter har förekommit i alla tider.

Men mänskan har med åren också funnit sätt att skydda sig. Nya medicinska rön har gjorts. Penicillinet som i Finland togs i bruk på 1940-talet har räddat många. Vacciner har utvecklats och idag kan vi vaccinera oss mot till exempel säsonginfluensa.

Men mot coronavirus finns det inte ännu något vaccin och just nu sprids det viruset i vår värld. Allt började i Kina, och det första fallet i Finland kunde konstateras i slutet av januari. En kinesisk turist bar på viruset och togs in på Rovaniemi sjukhus. Den personen har tillfrisknat och rest hem till Kina.

Den här veckan konstaterades det andra fallet i Finland. En kvinna som varit i norra Italien och hade uppenbarligen fått smittan där. Hon vårdas på sjukhus i Helsingfors.

I Finland har vi en god beredskap att hantera situationen med coronaviruset. Vi har myndigheter som dagligen följer med situationen, som informerar oss medborgare och ger råd om hur man ska förfara ifall man misstänker att man blivit smittad. Vi har ett täckande nätverk av hälsocentraler och beredskap på våra sjukhus att också klara en epidemi, om det skulle bli fallet. Men just nu har vi alltså ingen epidemi.

Våra myndigheter koncentrerar sig nu på att förebygga att viruset sprider sig. Och vi alla kan vara med och medverka till det. Det handlar om så enkla saker som att hålla en bra handhygien, det vill säga att tvätta händerna  tillräckligt ofta. Att undvika att hosta på andra och söka sig till vård om man misstänker att man kunnat bli smittad.

I hela världen uppskattar man att antalet smittade just nu rör sig kring 82 000 personer. På basis av uppgifterna från Kina om antalet smittade räknar man med att en person på tusen kan smittas.

Dödligheten i viruset verkar vara låg. Det finns ingen orsak till panik eller överreaktioner. Finland har alla förutsättningar att klara av att sköta situationen också fastän viruset skulle börja spridas runt om i landet. I regeringen är vi måna om att informationen ska vara öppen och tillgänglig för befolkningen.

Men tillbaka till ekonomin. Eftersom Kina nu har ett läge där coronaviruset i praktiken redan påverkat tillverkningen, kommer det också att påverka vår tillväxt och vår sysselsättning i en negativ riktning. Och ju längre viruset fortsätter spridas i Kina, så att mänskor inte kan gå på jobb, dess större effekter på hela världsekonomin och också på vår ekonomi i Finland.

Slutligen. Då något sånt här händer, leder det också till en stor mängd desinformation på sociala medier. Så tro inte på allt ni läser på Facebook och Twitter eller ser på Youtube. Kolla upp fakta på myndigheternas officiella sidor såsom exempelvis www.thl.fi.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00