Coronaviruset påverkar hela världen

01.03.2020 kl. 09:57
Världen har krympt. Det brukar vi säga och då avser vi oftast att det är mycket lättare idag än för till exempel trettio år sedan att ta sig från ena sidan jordklotet till det andra, att umgås med mänskor runt om i världen och att följa med vad som händer globalt. 

Ett faktum är att globaliseringen och tekniken på många sätt fört oss närmare varandra. Många av dagens företag verkar också på den globala marknaden. För att tillverka till exempel en bil behövs komponenter från ett flertal företag.

Också våra finländska företag är delaktiga i nätverk och värdekedjor, där vart och ett företag står för sin del av slutprodukten. Kina har en betydande roll på världsmarknaden idag. Då den kinesiska maskinen börjar hosta, ja då drabbas också ekonomin i många andra länder. Vad har då det här med coronaviruset att göra? Jo, faktiskt en hel del.

Så länge mänskligheten existerat har olika sjukdomar spridit sig och drabbat jordens befolkning. Ibland med verkligt förskräcklig utgång som under digerdöden då 30 till 40 procent av Europas befolkning slogs ut. Farsoter har förekommit i alla tider.

Men mänskan har med åren också funnit sätt att skydda sig. Nya medicinska rön har gjorts. Penicillinet som i Finland togs i bruk på 1940-talet har räddat många. Vacciner har utvecklats och idag kan vi vaccinera oss mot till exempel säsonginfluensa.

Men mot coronavirus finns det inte ännu något vaccin och just nu sprids det viruset i vår värld. Allt började i Kina, och det första fallet i Finland kunde konstateras i slutet av januari. En kinesisk turist bar på viruset och togs in på Rovaniemi sjukhus. Den personen har tillfrisknat och rest hem till Kina.

Den här veckan konstaterades det andra fallet i Finland. En kvinna som varit i norra Italien och hade uppenbarligen fått smittan där. Hon vårdas på sjukhus i Helsingfors.

I Finland har vi en god beredskap att hantera situationen med coronaviruset. Vi har myndigheter som dagligen följer med situationen, som informerar oss medborgare och ger råd om hur man ska förfara ifall man misstänker att man blivit smittad. Vi har ett täckande nätverk av hälsocentraler och beredskap på våra sjukhus att också klara en epidemi, om det skulle bli fallet. Men just nu har vi alltså ingen epidemi.

Våra myndigheter koncentrerar sig nu på att förebygga att viruset sprider sig. Och vi alla kan vara med och medverka till det. Det handlar om så enkla saker som att hålla en bra handhygien, det vill säga att tvätta händerna  tillräckligt ofta. Att undvika att hosta på andra och söka sig till vård om man misstänker att man kunnat bli smittad.

I hela världen uppskattar man att antalet smittade just nu rör sig kring 82 000 personer. På basis av uppgifterna från Kina om antalet smittade räknar man med att en person på tusen kan smittas.

Dödligheten i viruset verkar vara låg. Det finns ingen orsak till panik eller överreaktioner. Finland har alla förutsättningar att klara av att sköta situationen också fastän viruset skulle börja spridas runt om i landet. I regeringen är vi måna om att informationen ska vara öppen och tillgänglig för befolkningen.

Men tillbaka till ekonomin. Eftersom Kina nu har ett läge där coronaviruset i praktiken redan påverkat tillverkningen, kommer det också att påverka vår tillväxt och vår sysselsättning i en negativ riktning. Och ju längre viruset fortsätter spridas i Kina, så att mänskor inte kan gå på jobb, dess större effekter på hela världsekonomin och också på vår ekonomi i Finland.

Slutligen. Då något sånt här händer, leder det också till en stor mängd desinformation på sociala medier. Så tro inte på allt ni läser på Facebook och Twitter eller ser på Youtube. Kolla upp fakta på myndigheternas officiella sidor såsom exempelvis www.thl.fi.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15