Äntligen en regering som levererar

22.02.2020 kl. 09:56
Samlingspartiets ordförande Petteri Orpo framhåller i tisdagens HBL (18.2) beundransvärt hur den österbottniska företagsamheten får regionen att blomstra.

Han pekar på regionens låga arbetslöshet och mängden företag som både skapas och växer. I sin insändare vänder sig Orpo till SFP och Centern med en förhoppning om att vi ska ta lärdom av den österbottniska mentaliteten i regeringens ekonomiska politik. Specifikt uppmanar han oss att främja flexibilitet och lokala avtal, vilket företagarna i Finland länge efterlyst.

Jag vill personligen tacka riksdagsledamot och partiordförande Orpo för att han lyfter fram den ekonomiska aktivitet och välfärd som i hundratals år präglat min hemregion Österbotten.

Jag har själv länge talat för att den österbottniska företagsamheten och ekonomiska aktiviteten kunde användas som exempel i andra delar av landet. Det är ingen nyhet. Det är heller inte av en slump som arbetslösheten i Österbotten, på Åland och i Nyland är de lägsta i landet. Det finns en stark tradition av att skapa ekonomiska förutsättningar i dessa regioner och en stark vilja att själv vara medskapande.

Regeringen Marin har också som mål att öka lokala avtal baserade på ömsesidigt förtroende mellan parterna. Lokala avtal utvecklas genom att personalen har tillräcklig tillgång till information och möjligheter till inflytande. Det i sin tur är nyckeln till det förtroende som krävs för att ett avtal ska nås. Lokala avtal främjas via kollektivavtalssystemet med målet att få en balanserad kombination av flexibilitet och trygghet och att utveckla sysselsättningen och konkurrenskraften. Detta enligt regeringsprogrammet.

Jag kan inte låta bli att påtala att den föregående regeringen, där Petteri Orpo var finansminister, gick helt bet på att över huvud taget få något till stånd när det gäller främjande av lokala avtal.

I regeringsprogrammet har vi slagit fast att ekonomin ska vara i balans 2023 och att vi ska nå en sysselsättningsgrad på 75 procent. Dessa målsättningar omvandlas till konkreta åtgärder som främjar företagen, sysselsättningen och arbetslivet i Finland. För SFP, som det borgerligt liberala parti vi är, är det naturligtvis av största vikt att regeringen lyckas skapa 60 000 nya arbetstillfällen under denna period. Beslut som innebär 30 000 nya jobb ska fattas i samband med budgetmanglingen i augusti. Det är klart att här behövs många olika typer av åtgärder och kanske också svåra beslut. Det har vi beredskap till.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35