Slopa inkomstgränser som hindrar studerande att hoppa in inom vården och lantbruket

05.04.2020 kl. 13:47
Många branscher behöver fler hjälpande händer då samhället i övrigt är satt i undantagsförhållande.

Samtidigt är studerandena hårt utsatta i dessa corona-tider. Läroanstalter stänger, dimissioner skjuts upp, studietider förlängs, studentutbyten annulleras, studiestödstiderna går mot maximum och studeranden kan falla in under utkomststödets villkor.

- Svenska folkpartiets partidag 2018 fastslog att partiet har som målsättning att slopa inkomstgränsen för studiestödet. I dagens situation då det råder brist på arbetare inom flera branscher på grund av stängda gränser och corona-epidemins lokala följder, är det dags att regeringen även tar till detta medel, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande, riksdagsledamot Anders Adlercreutz.

Årsinkomstgränsen beräknas så att för varje stödmånad kan studerande ha en inkomst på 696 euro och per månad utan studiestöd 2 078 euro.

Adlercreutz förslag medför att studeranden under perioden april-september skulle vara befriade från denna gräns. Exempelvis vårdstuderanden skulle kunna göra en behövlig insats i samhället och inte behöva vara oroliga för att det skulle ha negativa ekonomiska följder för deras studieperiod. 

- Jag är övertygad om att det finns studeranden som är villiga att hoppa in i arbetslivet och deras insatser skulle även behövas. Vi har hört ropet efter arbetskraft komma såväl från vårdsektorn som från jordgubbsodlare och bönder, noterar Adlercreutz.  En enkel och praktisk åtgärd vore att bortse från denna period då årsinkomstgränsen räknas ut för studeranden.

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00