Coronan och beredskapslagen

29.03.2020 kl. 06:48
Arbetet i riksdagen har gått för högtryck denna vecka med sena plenum alla kvällar och plenum också på lördag. Detta är nödvändigt eftersom regeringen hela tiden följer med läget och besluter om nya åtgärder för att hindra spridningen av coronasmitta.

Nyland isoleras i alla fall tre veckor framåt genom att införa resebegränsningar till och från de andra landskapen. Också restauranger stängs med vissa undantag. Det här görs för att minska närkontakterna. Dessa och andra lagförslag samt förordningar som ska godkännas av riksdagen i snabb takt är ämnade att bromsa smittspridningen av viruset och på så sätt rädda människoliv och ekonomin. Det är klart att de beslutna åtgärderna är drastiska och har en negativ inverkan i människornas liv och ekonomin på kort sikt.

I dessa tider är riksdagens roll lika viktig som under normala förhållanden. Vi måste i alla lägen försvara vår demokrati, vår grundlag och vår rättsstat. Våra grundläggande rättigheter måste tryggas också då de delvis begränsas via beredskapslagen. Riksdagen är garanten för att så sker.

Nu gäller det för envar, inklusive journalister och politiker, att hålla huvudet kallt och fötterna stadigt på marken. Det är lätt för var och en av oss att ryckas med i den masspsykos som jag ser tecken på att utvecklas. En samhällsdiskussion och politik som baserar sig på vem som föreslår de tuffaste åtgärder kan inte vara de som styr i denna ytterst allvarliga tid. Tyvärr ser jag vissa tecken på detta bland medborgarna, i pressen och bland oss politiker.

Vi hanterar en problemhelhet utan facit. Regeringens förslag och riksdagens beslut baserar sig på tillgänglig vetenskap, sakkunnigutlåtanden och noggrann politisk avvägning. Därför har också besluten enligt mig varit väl avvägda och nödvändiga. Så fortsätter vi jobba tills läget normaliseras.

Den andra stora utmaningen som följer i den medicinska krisens spår är de ekonomiska effekterna. Likviditetssituationen blir avgörande för många företag och vi måste på alla sätt se till att företagen får hjälp för att överleva. Det är ytterst positivt att riksdagen valde att tillämpa sin budgetmakt i samband med behandlingen av regeringens tilläggsbudget. Finansutskottet höjde summan så att den uppgår till ca en miljard euro. Utskottet höjde bland annat de direkta företagsstöden. Sådant här sker inte varje dag och visar vilken budgetmakt riksdagen har.

I det här läget är det inte skede att fundera på stimulansåtgärder utan att säkerställa att den kortsiktiga likviditetskrisen inte går överstyr. Nu gäller det att ta oss förbi den värsta krisen. Också här skall vi hålla huvudet kallt och fötterna stadigt på marken. Först efter att det värsta är över vet vi hur vi riktigt ligger till.

Men det undantagstillstånd vi befinner oss i just nu går om en dag och då övergår vardagen till det nya normala. Våra nationella ekonomiska utmaningar kommer att vara de samma men större till sin omfattning jämfört med innan coronaviruspandemin. Dessutom har vi helt nya, okända, ekonomiska utmaningar som krisen skapat. Det är skäl att regeringen redan i det här skedet påbörjar planeringen av hur vi får ekonomin i skick och sysselsättningen höjd. De ekonomiska ärren kommer att behöva tid för att läka. Vi kommer alla att känna av detta i våra vardagsliv.

Efter regn kommer dock alltid sol. Vi har en regering som reagerar och agerar, det ska vi vara tacksamma över. Om vi erkänner realiteterna, ser möjligheterna, tar hand om varandra och kämpar vidare tillsammans så kommer vi att se solen före vi anar det.

Anders Norrback

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15