Nu behövs rörelsekapital, inte projektfinansiering

27.03.2020 kl. 17:53
Riksdagen finansutskott godkände igår tilläggsbudgeten. Svenska riksdagsgruppens ordförande och SFP:s representant i finansutskottet Anders Adlercreutz ser det som en bra början.

– Situationen utvecklar sig snabbt. När vi fick tilläggsbudgeten till utskottet på tisdagen talade vi om en betydligt mindre summa pengar. Under behandlingens gång blev det klart att det akuta behovet är mycket större. Det syns också i de summor som utskottet lade till, och de direkta företagsstöden höjdes till en miljard euro.

Under de senaste veckorna har permitteringarna ökat kraftigt i hela Finland. Enligt Arbets- och näringsministeriet omfattas cirka 158 000 personer av samarbetsförhandlingar på grund av coronaviruset och hittills har cirka 5700 permitterade anmält sig som arbetslösa arbetssökande.

– Det är bra att man nu kommer att kunna permittera snabbare för att rädda företagen. Men situationen är mycket brådskande. Många företag har inte en kassa för mer än några veckor framåt. 

– I stället för garantier på lån som bankerna trots det ogärna ger behöver de flesta företag stärka sitt rörelsekapital. Business Finlands smidighet och snabbhet sätts nu på prov. Företagen behöver inte projektfinansiering utan snabba åtgärder för att förbättra likviditeten. Snabba åtgärder med minimal byråkrati. När krisen är över kan man sedan nagelfara understöden. Det här måste Business Finland få klara direktiv om.

– Det är fint att företagare nu kan få arbetslöshetsersättning. Med det räddar inte företagen. Många industriföretag sitter nu med stora lager, minimal efterfrågan och leverantörsskulder de måste betala. Vi behöver dessa företag när den värsta krisen är över. De behöver vår hjälp nu.

Anderd Adlercreutz

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35