Självförsörjningen - vår trygghet

28.03.2020 kl. 06:20
Vi lever i minst sagt omtumlande tider. Dagligen tvingas regering och riksdag fatta stora beslut snabbt, vilket berör alla finländares vardag på ett märkbart sätt. Se knappt två veckor tillbaka i tiden – tänk vilka enorma beslut som fattats under den här korta tiden. Listan på beslut är mycket lång.

Alla dessa beslut görs för att stävja Coronavirusets framfart hos oss och för att trygga ett fungerade sjukvårdssystem, som ska klara av att ta hand om oss finländare oberoende av åkomma. Toppen på antalet coronasjuka samtidigt kommer att ske senare, exakt när vet vi inte nu med säkerhet.

Det handlar om en pandemi, en osynlig fara. I ”normala” förhållanden då kristider diskuteras talas det oftast om tillgång på el, rent vatten, bränsle, datakommunikationer och mat – våra grundläggande behov och viktiga för vår självförsörjning.

Just nu har vi all orsak att vara tacksamma för vår självförsörjningsgrad. Vi kan blicka tillbaka på vårt lands historia. Under krigsåren var livsmedelssituationen ytterst ansträngd och då infördes strikta ransoneringssystem. Trots krig och tuffa tider fanns det tillräckligt med mat för att ingen skulle svälta ihjäl.

Idag finns ingen större oro på tillgången på mat, det försäkrar bland annat handeln och Finlands försörjningsberedskapscentral. Handeln fungerar som normalt men en del tillfälliga störningar får vi leva med. Man behöver inte hamstra. Däremot är en av de viktigare rekommendationerna att man har ett reservförråd som räcker i tre dagar hemma.

Det är ingen självklarhet att vi idag har en starkare självförsörjningsgrad. Det här är något som Finland målmedvetet byggt upp för att tillgodose behoven åt invånarna också i kristider.

I Finland ligger självförsörjningen på livsmedel över 70 procent, vilket är högt i jämförelse med många andra länder som är mer importberoende. Det är ändå viktigt att försäkra sig om att alla länkar i matkedjan fungerar, det vill säga, att maten finner sin väg till bordet.

En annan viktig akut fråga är tillgången på säsongarbetare och övrig nödvändig arbetskraftsinvandring till landsbygden. Här måste vi snabbt finna en lösning för att kunna garantera att bland annat gurkor och tomater plockas och senare äts. Problemet har identifierats av regeringen som nu söker lösningar på detta, allt för att trygga självförsörjningen.

Nu om någonsin behövs bonden i Österbotten. Det jobbar vi i SFP målmedvetet med och för. På EU-nivå förespråkar partiet aktivt att det ska vara möjligt att bedriva jordbruk inom hela EU och att det finländska jordbruket är livskraftigt, må det sen handla om växthusodling, djurhushållning eller spannmålsodling.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15