Självförsörjningen - vår trygghet

28.03.2020 kl. 06:20
Vi lever i minst sagt omtumlande tider. Dagligen tvingas regering och riksdag fatta stora beslut snabbt, vilket berör alla finländares vardag på ett märkbart sätt. Se knappt två veckor tillbaka i tiden – tänk vilka enorma beslut som fattats under den här korta tiden. Listan på beslut är mycket lång.

Alla dessa beslut görs för att stävja Coronavirusets framfart hos oss och för att trygga ett fungerade sjukvårdssystem, som ska klara av att ta hand om oss finländare oberoende av åkomma. Toppen på antalet coronasjuka samtidigt kommer att ske senare, exakt när vet vi inte nu med säkerhet.

Det handlar om en pandemi, en osynlig fara. I ”normala” förhållanden då kristider diskuteras talas det oftast om tillgång på el, rent vatten, bränsle, datakommunikationer och mat – våra grundläggande behov och viktiga för vår självförsörjning.

Just nu har vi all orsak att vara tacksamma för vår självförsörjningsgrad. Vi kan blicka tillbaka på vårt lands historia. Under krigsåren var livsmedelssituationen ytterst ansträngd och då infördes strikta ransoneringssystem. Trots krig och tuffa tider fanns det tillräckligt med mat för att ingen skulle svälta ihjäl.

Idag finns ingen större oro på tillgången på mat, det försäkrar bland annat handeln och Finlands försörjningsberedskapscentral. Handeln fungerar som normalt men en del tillfälliga störningar får vi leva med. Man behöver inte hamstra. Däremot är en av de viktigare rekommendationerna att man har ett reservförråd som räcker i tre dagar hemma.

Det är ingen självklarhet att vi idag har en starkare självförsörjningsgrad. Det här är något som Finland målmedvetet byggt upp för att tillgodose behoven åt invånarna också i kristider.

I Finland ligger självförsörjningen på livsmedel över 70 procent, vilket är högt i jämförelse med många andra länder som är mer importberoende. Det är ändå viktigt att försäkra sig om att alla länkar i matkedjan fungerar, det vill säga, att maten finner sin väg till bordet.

En annan viktig akut fråga är tillgången på säsongarbetare och övrig nödvändig arbetskraftsinvandring till landsbygden. Här måste vi snabbt finna en lösning för att kunna garantera att bland annat gurkor och tomater plockas och senare äts. Problemet har identifierats av regeringen som nu söker lösningar på detta, allt för att trygga självförsörjningen.

Nu om någonsin behövs bonden i Österbotten. Det jobbar vi i SFP målmedvetet med och för. På EU-nivå förespråkar partiet aktivt att det ska vara möjligt att bedriva jordbruk inom hela EU och att det finländska jordbruket är livskraftigt, må det sen handla om växthusodling, djurhushållning eller spannmålsodling.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00