Regeringen vill skydda liv

26.03.2020 kl. 13:28
Regeringen har igår beslutat att begränsa rörelse mellan Nyland och resten av Finland under tre veckor, fram till den 19.4.

Beslutet gjordes för att stävja coronaepidemins framfart i andra delar av landet och därmed förhindra att sjukvården överbelastas så att alla inte får den vård de behöver. I Nyland är förekomsten av coronafall över dubbelt större än förekomsten i övriga Finland
 
- Informationen om de bekräftade fallen visar att coronavirusepidemin har utvecklats snabbare i Nyland än i andra delar av landet.  Just nu är risken stor för en betydande spridning av smittan till andra delar av Finland. Det är helt nödvändigt att minska människors närkontakt med varandra. För att stävja spridningen av coronasmittan föreslår regeringen att vi tar i bruk en rörelsebegränsning mellan Nyland och resten av Finland enligt paragraf 118 i beredskapslagen, säger SFP:s partiordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson.

- Rörelsefriheten är en mycket viktig grundrättighet. Det är ändå så att rätten till liv är den mest centrala grundrättigheten. Om vi i hela landet får många coronafall som kräver intensivvård samtidigt så kommer också sjukvården i Nyland att överbelastas. Detta eftersom den mest specialiserade sjukvården finns i Nyland. Begränsningen av rörelsefriheten görs således både för att skydda nylänningarna och människorna i övriga delar av Finland, det vill säga för vårt allas bästa.
 
I beredskapslagens 118 paragraf konstateras att rätten att vistas eller röra sig på en bestämd ort eller ett bestämt område kan förbjudas eller begränsas tillfälligt under undantagsförhållanden om det är nödvändigt för att avvärja en allvarlig fara som hotar människors liv eller hälsa.
 
- THL:s och social- och hälsovårdsministeriets gemensamma syn är att det krävs åtgärder utöver de som redan tagits för att förhindra spridningen av epidemin utanför Nyland. Gör man inte det riskerar speciellt intensivvårdens kapacitet överskridas märkbart under epidemins topp. Händer det, kan vi kanske inte vårda alla patienter som behöver intensivvård på det sätt de behöver, och därmed riskeras deras liv och hälsa.
 
- Jag kan förstå att begränsningarna kan upplevas som krångliga med tanke på att man inte till exempel kan åka till sommarstugan om den är på andra sidan landskapsgränsen.   Men jag vill starkt be om allas förståelse för att regeringen inte gör detta för att förarga, utan för att skydda människoliv. I det arbetet behövs vi alla. Genom detta kan vi bromsa smittospridningen.
 
- Vi följer förstås med läget dagligen. När det visar sig att en begränsning av resande från Nyland inte längre har någon effekt på spridningen av smittan och beredskapslagens krav på nödvändighet inte längre uppfylls så upphävs förstås förordningen, säger Henriksson.
 
Den av regeringen igår godkända förordningen om ibruktagning av befogenheter i beredskapslagens 118 § går nu till riksdagen, där också grundlagsutskottet kommer att behandla förordningen. Grundlagsutskottet och därmed riksdagen har sista ordet.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00