Norden är starkare tillsammans

23.03.2020 kl. 13:51

 


- Det är med blandade känslor vi i dag får fira Nordens dag. Alla offentliga tillställningar är avbokade och vår fria rörlighet mellan länderna är begränsad på grund av COVID-19. Samtidigt har jag under de senaste veckorna kunnat se att det nordiska samarbetet fungerat också i kristid. Jag håller kontakt med mina ministerkolleger i de nordiska länderna för att exempelvis diskutera vilka nya och plötsliga gränshinder som kan uppstå för våra medborgare i våra gränsregioner, säger minister Thomas Blomqvist, med ansvar för nordiskt samarbete och jämställhet.

- Norden har under flera årtionden visat sig vara en föregångare då det gäller regional integration samt diplomatiskt, kulturellt och ekonomiskt samarbete - och hur människor med liknande välfärdssamhällen och värdegrund kan stå tillsammans. Det har varit Nordens styrka och är det än idag. Vi ska stärka, utveckla och värna om det nordiska samarbetet i normala tider för att vi i kristider, som idag, kan dra största möjliga nytta av varandra och tillsammans klara av den här krisen. 

Den 23 mars firas som Nordens dag. Det är dagen då en del av grunden för det officiella nordiska samarbetet lades genom undertecknandet av Helsingforsavtalet 1962. Redan i 10 år innan det hade nordbor fått röra sig fritt i andra nordiska länder utan pass eller särskilt tillstånd. 
Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00