Tillsammans genom krisen

22.03.2020 kl. 07:04
Vårt land befinner sig för första gången under fredstid i undantagstillstånd.

Riksdag och regering har enhälligt gått in för hårda åtgärder för att skydda i synnerhet våra äldre och övriga som tillhör riskgrupper. Vi känner alla en oro för människor i vår närhet och vi har alla ett ansvar att skydda även för oss främmande människor genom att följa myndigheternas direktiv i bekämpningen av denna osynliga fiende - coronaviruset. Att riksgränser stängs, skolor stängs, folk sätts i karantän, besök vid serviceboenden förbjuds, möjligheten att mötas kraftigt begränsas etcetera är naturligtvis något vi vill frångå så fort läget tillåter. Just nu är åtgärderna dock helt nödvändiga för att undvika en överbelastning av vårdsystemet. Människors handlingsfrihet begränsas helt enkelt för att med alla medel försöka trygga den allra starkaste och mest heliga grundläggande rättigheten: rätten till liv.

 

Det har varit fint att se hur vårt land än en gång visat att man i svåra situationer har vilja och kapacitet att förena sina krafter. Det är nämligen endast tillsammans som vi kommer att kunna ta oss genom denna prövning. Och endast tillsammans kommer vi efter den mest akuta krisen att kunna återgå till vardagen och bygga upp landet ekonomiskt och socialt hållbart. Även om det allra viktigaste just nu naturligtvis är människors hälsa och säkerhet så är det helt klart att läget vi befinner oss i har dramatiska ekonomiska konsekvenser. Därför har regeringen redan under veckan som gått lanserat ett enormt stödpaket om totalt 15 miljarder euro. Vi bör göra precis allt som står i vår makt för att rädda så många företag och arbetsplatser som bara är möjligt. Även arbetsmarknadsparterna har arbetat föredömligt. Vi kommer också med stor sannolikhet att se många tilläggsbudgetar den närmaste tiden och det är helt klart att även kommunerna är i stort behov av stöd.

 

Personligen hoppas jag att denna kris bland mycket annat leder till en ökad förståelse för såväl den regionala ekonomins som försörjningsberedskapens betydelse. Tack och lov är Finland t.ex. självförsörjande på livsmedel till 80 procent och har stora lager av mat för krissituationer. Däremot ser man nu en tydlig oro i Sverige som importerar hälften av den mat de äter. Vasa hamn är även en av få hamnar i landet som nu tillåts hålla öppet för livsviktig varuimport och -export. Dessa logistikflöden bidrar till att stärka vår position på sikt.

 

Sist men inte minst vill jag ödmjukt buga för all vårdpersonal, säkerhetspersonal, personal i butiker och apotek, städare, livsmedelsproducenter och alla andra som nu bokstavligen vid fronten kämpar mot detta besvärliga virus. Även inom bildningssektorn och de allra flesta privata branscher har det rådande läget inneburit stora omställningar för den enskilda människan. Det har varit fint att se vilken laganda, flexibilitet och innovativitet även detta lett till. Sist och slutligen mäts ett samhälles civilisationsgrad av sättet på vilket man tar hand om dem som är i störst behov av skydd och stöd. Därför lever vi nu tillfälligt med många restriktioner men tillsammans kommer vi att ta oss genom denna kris.

Joakim Strand

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35