Svar på skriftligt spörsmål om att damidrott också är av samhällelig betydelse

11.03.2020 kl. 13:07


riksdagsledamot Mats Löfström /sv.:


Överväger regeringen att uppdatera förordningen så att lagen om televisions- och radioverksamhet också garanterar samma möjlighet att följa damidrott och Finlands damlandslag i de stora mästerskapen, på samma sätt som idag redan garanteras för herrarnas motsvarighet?


Som svar på detta spörsmål anför jag följande:


I enlighet med 212 § 3 mom. i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation (917/2014) får det genom förordning av statsrådet utfärdas bestämmelser om vilka evenemang som i Finland på grund av sin samhälleliga betydelse är sådana att sändning av dem ska förmedlas till Finlands territorium på ett sådant sätt att en betydande del av allmänheten kan följa dem i en fritt mottagbar form, helt eller delvis, som antingen direkt eller bandad sändning. Utgående från bestämmelsen anses en televisionssändning av ett sådant evenemang av samhällelig betydelse vara förmedlad till en betydande del av allmänheten, om 90 procent av befolkningen kan ta emot sändningen utan att betala någon separat ersättning. Syftet med bestämmelsen är att trygga allmänhetens möjlighet att följa evenemang av särskild samhällelig betydelse via avgiftsfria tv-kanaler.

Bestämmelsen baserar sig på direktivet om audiovisuella medietjänster (det så kallade AVMS-direktivet, 2010/13/EU), vars artikel 14 innefattar bestämmelser om exklusiva rättigheter. Det förfarande som avses i direktivet har införts i den nationella lagstiftningen genom 212 § 1 mom. i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation, enligt vilket en utövare av televisionsverksamhet, om den har utverkat ensamrätt att sända ett evenemang som någon stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet har tagit in i en av kommissionen verifierad förteckning, får ensamrätten inte utövas på ett sådant sätt att en betydande del av allmänheten i staten i fråga inte kan följa sändningen av evenemanget på en avgiftsfri televisionskanal, så som föreskrivs i staten i fråga.
I 6 § i statsrådets förordning om televisions- och radioverksamhet (1245/2014) listas de evenemang som anses ha samhällelig betydelse i Finland. Till dessa hör bland annat öppnings-, kvartsfinal-, semifinal- och finalmatcher samt matcher som spelas av det finländska landslaget i slutspelen i världsmästerskapen i fotboll för herrar arrangerade av Internationella fotbollsförbundet; öppnings-, kvartsfinal-, semifinal- och finalmatcher samt matcher som spelas av det finländska landslaget i slutspelen i europamästerskapen i fotboll för herrar arrangerade av Europeiska fotbollsförbundet samt världsmästerskapen i ishockey för herrar arrangerade av Internationella ishockeyförbundet.


Förteckningen gällande televisionssändning av evenemang av samhällelig betydelse bereddes, så som påpekas i spörsmålet, år 2007. Under remissförfarandet avseende utkastet till förordning föreslogs att förteckningen även skulle uppta fotbolls- och ishockeyturneringar på högre nivå för damer samt de paralympiska vinter- och sommarspelen. Då ansågs det dock att dessa inte uppfyllde de innehållsmässiga kriterier som Europeiska kommissionen ställt upp för definitionen av samhällelig betydelse, och de föreslogs inte inkluderas i förteckningen över evenemang av samhällelig betydelse. Bakgrunden till detta var bland annat att dessa evenemang inte hade en bred tittarbas av liknande mått som andra grenar.


Det är över 10 år sedan förteckningen över evenemang av samhällelig betydelse utvärderades. Därför är det motiverat att se över huruvida förteckningen kunde uppdateras så att exempelvis också idrottsmatcher för damer och de paralympiska spelen beaktas. En eventuell revidering kunde vara önskvärd med tanke på jämställdheten mellan kvinnor och män. När denna ändring utvärderas måste man dock observera att den ska uppfylla kraven i EU-regleringen, och dess konsekvenser måste bedömas omsorgsfull. Därför förutsätter ärendet noggrannare bedömning.
Lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation förnyas i detta nu. Genom ändringarna sätts bland annat revideringarna av AVMS-direktivet i kraft nationellt. Det reviderade direktivet förutsätter även ändring av statsrådets förordning om televisions- och radioverksamhet. I samband med att förordningen uppdateras, bedömer kommunikationsministeriet även huruvida förteckningen över evenemang av samhällelig betydelse är aktuell och vilka effekter förändringar i tittarvanorna ska ha på innehållet i förteckningen. En eventuell uppdatering av förteckningen förutsätter dessutom att åtgärderna anmäls till kommissionen för kontroll på det sätt som krävs i AVMS-direktivet.


Helsingfors den 9 mars 2020
Kommunikationsminister Timo Harakka

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30