Svar på skriftligt spörsmål om att damidrott också är av samhällelig betydelse

11.03.2020 kl. 13:07


riksdagsledamot Mats Löfström /sv.:


Överväger regeringen att uppdatera förordningen så att lagen om televisions- och radioverksamhet också garanterar samma möjlighet att följa damidrott och Finlands damlandslag i de stora mästerskapen, på samma sätt som idag redan garanteras för herrarnas motsvarighet?


Som svar på detta spörsmål anför jag följande:


I enlighet med 212 § 3 mom. i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation (917/2014) får det genom förordning av statsrådet utfärdas bestämmelser om vilka evenemang som i Finland på grund av sin samhälleliga betydelse är sådana att sändning av dem ska förmedlas till Finlands territorium på ett sådant sätt att en betydande del av allmänheten kan följa dem i en fritt mottagbar form, helt eller delvis, som antingen direkt eller bandad sändning. Utgående från bestämmelsen anses en televisionssändning av ett sådant evenemang av samhällelig betydelse vara förmedlad till en betydande del av allmänheten, om 90 procent av befolkningen kan ta emot sändningen utan att betala någon separat ersättning. Syftet med bestämmelsen är att trygga allmänhetens möjlighet att följa evenemang av särskild samhällelig betydelse via avgiftsfria tv-kanaler.

Bestämmelsen baserar sig på direktivet om audiovisuella medietjänster (det så kallade AVMS-direktivet, 2010/13/EU), vars artikel 14 innefattar bestämmelser om exklusiva rättigheter. Det förfarande som avses i direktivet har införts i den nationella lagstiftningen genom 212 § 1 mom. i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation, enligt vilket en utövare av televisionsverksamhet, om den har utverkat ensamrätt att sända ett evenemang som någon stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet har tagit in i en av kommissionen verifierad förteckning, får ensamrätten inte utövas på ett sådant sätt att en betydande del av allmänheten i staten i fråga inte kan följa sändningen av evenemanget på en avgiftsfri televisionskanal, så som föreskrivs i staten i fråga.
I 6 § i statsrådets förordning om televisions- och radioverksamhet (1245/2014) listas de evenemang som anses ha samhällelig betydelse i Finland. Till dessa hör bland annat öppnings-, kvartsfinal-, semifinal- och finalmatcher samt matcher som spelas av det finländska landslaget i slutspelen i världsmästerskapen i fotboll för herrar arrangerade av Internationella fotbollsförbundet; öppnings-, kvartsfinal-, semifinal- och finalmatcher samt matcher som spelas av det finländska landslaget i slutspelen i europamästerskapen i fotboll för herrar arrangerade av Europeiska fotbollsförbundet samt världsmästerskapen i ishockey för herrar arrangerade av Internationella ishockeyförbundet.


Förteckningen gällande televisionssändning av evenemang av samhällelig betydelse bereddes, så som påpekas i spörsmålet, år 2007. Under remissförfarandet avseende utkastet till förordning föreslogs att förteckningen även skulle uppta fotbolls- och ishockeyturneringar på högre nivå för damer samt de paralympiska vinter- och sommarspelen. Då ansågs det dock att dessa inte uppfyllde de innehållsmässiga kriterier som Europeiska kommissionen ställt upp för definitionen av samhällelig betydelse, och de föreslogs inte inkluderas i förteckningen över evenemang av samhällelig betydelse. Bakgrunden till detta var bland annat att dessa evenemang inte hade en bred tittarbas av liknande mått som andra grenar.


Det är över 10 år sedan förteckningen över evenemang av samhällelig betydelse utvärderades. Därför är det motiverat att se över huruvida förteckningen kunde uppdateras så att exempelvis också idrottsmatcher för damer och de paralympiska spelen beaktas. En eventuell revidering kunde vara önskvärd med tanke på jämställdheten mellan kvinnor och män. När denna ändring utvärderas måste man dock observera att den ska uppfylla kraven i EU-regleringen, och dess konsekvenser måste bedömas omsorgsfull. Därför förutsätter ärendet noggrannare bedömning.
Lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation förnyas i detta nu. Genom ändringarna sätts bland annat revideringarna av AVMS-direktivet i kraft nationellt. Det reviderade direktivet förutsätter även ändring av statsrådets förordning om televisions- och radioverksamhet. I samband med att förordningen uppdateras, bedömer kommunikationsministeriet även huruvida förteckningen över evenemang av samhällelig betydelse är aktuell och vilka effekter förändringar i tittarvanorna ska ha på innehållet i förteckningen. En eventuell uppdatering av förteckningen förutsätter dessutom att åtgärderna anmäls till kommissionen för kontroll på det sätt som krävs i AVMS-direktivet.


Helsingfors den 9 mars 2020
Kommunikationsminister Timo Harakka

Mats Löfström

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00