Svar på skriftligt spörsmål om att damidrott också är av samhällelig betydelse

11.03.2020 kl. 13:07


riksdagsledamot Mats Löfström /sv.:


Överväger regeringen att uppdatera förordningen så att lagen om televisions- och radioverksamhet också garanterar samma möjlighet att följa damidrott och Finlands damlandslag i de stora mästerskapen, på samma sätt som idag redan garanteras för herrarnas motsvarighet?


Som svar på detta spörsmål anför jag följande:


I enlighet med 212 § 3 mom. i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation (917/2014) får det genom förordning av statsrådet utfärdas bestämmelser om vilka evenemang som i Finland på grund av sin samhälleliga betydelse är sådana att sändning av dem ska förmedlas till Finlands territorium på ett sådant sätt att en betydande del av allmänheten kan följa dem i en fritt mottagbar form, helt eller delvis, som antingen direkt eller bandad sändning. Utgående från bestämmelsen anses en televisionssändning av ett sådant evenemang av samhällelig betydelse vara förmedlad till en betydande del av allmänheten, om 90 procent av befolkningen kan ta emot sändningen utan att betala någon separat ersättning. Syftet med bestämmelsen är att trygga allmänhetens möjlighet att följa evenemang av särskild samhällelig betydelse via avgiftsfria tv-kanaler.

Bestämmelsen baserar sig på direktivet om audiovisuella medietjänster (det så kallade AVMS-direktivet, 2010/13/EU), vars artikel 14 innefattar bestämmelser om exklusiva rättigheter. Det förfarande som avses i direktivet har införts i den nationella lagstiftningen genom 212 § 1 mom. i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation, enligt vilket en utövare av televisionsverksamhet, om den har utverkat ensamrätt att sända ett evenemang som någon stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet har tagit in i en av kommissionen verifierad förteckning, får ensamrätten inte utövas på ett sådant sätt att en betydande del av allmänheten i staten i fråga inte kan följa sändningen av evenemanget på en avgiftsfri televisionskanal, så som föreskrivs i staten i fråga.
I 6 § i statsrådets förordning om televisions- och radioverksamhet (1245/2014) listas de evenemang som anses ha samhällelig betydelse i Finland. Till dessa hör bland annat öppnings-, kvartsfinal-, semifinal- och finalmatcher samt matcher som spelas av det finländska landslaget i slutspelen i världsmästerskapen i fotboll för herrar arrangerade av Internationella fotbollsförbundet; öppnings-, kvartsfinal-, semifinal- och finalmatcher samt matcher som spelas av det finländska landslaget i slutspelen i europamästerskapen i fotboll för herrar arrangerade av Europeiska fotbollsförbundet samt världsmästerskapen i ishockey för herrar arrangerade av Internationella ishockeyförbundet.


Förteckningen gällande televisionssändning av evenemang av samhällelig betydelse bereddes, så som påpekas i spörsmålet, år 2007. Under remissförfarandet avseende utkastet till förordning föreslogs att förteckningen även skulle uppta fotbolls- och ishockeyturneringar på högre nivå för damer samt de paralympiska vinter- och sommarspelen. Då ansågs det dock att dessa inte uppfyllde de innehållsmässiga kriterier som Europeiska kommissionen ställt upp för definitionen av samhällelig betydelse, och de föreslogs inte inkluderas i förteckningen över evenemang av samhällelig betydelse. Bakgrunden till detta var bland annat att dessa evenemang inte hade en bred tittarbas av liknande mått som andra grenar.


Det är över 10 år sedan förteckningen över evenemang av samhällelig betydelse utvärderades. Därför är det motiverat att se över huruvida förteckningen kunde uppdateras så att exempelvis också idrottsmatcher för damer och de paralympiska spelen beaktas. En eventuell revidering kunde vara önskvärd med tanke på jämställdheten mellan kvinnor och män. När denna ändring utvärderas måste man dock observera att den ska uppfylla kraven i EU-regleringen, och dess konsekvenser måste bedömas omsorgsfull. Därför förutsätter ärendet noggrannare bedömning.
Lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation förnyas i detta nu. Genom ändringarna sätts bland annat revideringarna av AVMS-direktivet i kraft nationellt. Det reviderade direktivet förutsätter även ändring av statsrådets förordning om televisions- och radioverksamhet. I samband med att förordningen uppdateras, bedömer kommunikationsministeriet även huruvida förteckningen över evenemang av samhällelig betydelse är aktuell och vilka effekter förändringar i tittarvanorna ska ha på innehållet i förteckningen. En eventuell uppdatering av förteckningen förutsätter dessutom att åtgärderna anmäls till kommissionen för kontroll på det sätt som krävs i AVMS-direktivet.


Helsingfors den 9 mars 2020
Kommunikationsminister Timo Harakka

Mats Löfström

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30