Vi klarar oss inte utan kontanter

06.03.2020 kl. 14:21
Riksdagsledamot Anders Norrback (SFP) har lämnat in ett skriftligt spörsmål om tillgången till kontanttjänster för vanliga konsumenter och företag.

- För de flesta är de nya betalningssätten med kort och mobilbetalningar smidiga och säkra att använda, men vi får inte glömma att det finns personer som på grund av åldern, ekonomin eller fysiska funktionsförmågan inte behärskar de nya betalningssätten eller har tillgång till internetuppkopplade apparater. Även många småföretagare har problem när bankerna har minskat på antalet betjäningsställen som tar emot kontanter. Samhället borde säkerställa en viss lägsta nivå på tillgången till kontanttjänster för konsumenter och företag, säger Norrback.

Flera länder för diskussion om bankernas skyldigheter mot kunderna när det gäller att erbjuda kontanttjänster. Från årets början har till exempel Sverige gett bankerna en lagstadgad skyldighet att i betryggande utsträckning erbjuda kontanttjänster i hela landet.

- Finland borde också förtydliga bankernas skyldigheter mot kunder och företag när det gäller att tillhandahålla kontanttjänster. Användningen av kontanter har sina fördelar, inte minst vid olika typer av krissituationer som till exempel längre avbrott i eldistributionen eller havererade datasystem. Om det uppstår störningar i våra betalningssystem är kontanter i praktiken det enda fungerande betalningssättet.

I sitt spörsmål vill Norrback veta vad regeringen ämnar göra för att trygga tillgången till kontanttjänster för vanliga konsumenter och företag runtom i landet och vilken roll kontanter har i regeringens krisberedskap då det gäller störningar i betalningssystemen

Anders Norrback

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00