EU:s budgetramar

22.02.2020 kl. 06:40
EU:s budgetramar för de kommande sju åren har varit den enskilt största politiska frågan under den gångna veckan, både här i Finland och i EU.

Budgetförhandlingarna inleddes på allvar i torsdags då EU-ledarna samlades till det extra insatta toppmötet i Bryssel. Dessa förhandlingar är alltid utmanande men speciellt tuffa är de nu då den stora nettobetalaren Storbritannien inte längre är med. I skrivande stund finns det inte mer att säga än att Finlands prioriteringar handlar bland annat om att rättsstatsprincipen beaktas i budgetramarna och att vi försäkrar en tillräcklig finansiering till jordbruksutvecklingen.

En riksdagsledamot kan ta initiativ till en debatt om en aktuell fråga. En aktualitetsdebatt resulterar inte i ett beslut utan är ett verktyg för oss ledamöter att uppmärksamma aktuella frågor. Riksdagen hart fört två sådana aktualitetsdebatter under den gångna veckan. På onsdagen i plenum diskuterade vi överskuldsättning och i torsdags det nationella genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Båda ämnena är ytterst viktiga.

Överskuldsättningen bland medborgare har ökat och vi har cirka 400 000 i vårt land med betalningsanmärkningar. Betalningsanmärkningen behöver inte nödvändigtvis bero på stora summor som blir obetalda, men för individen kan anmärkningen sätta igång en ond cirkel och försvåra bland annat beviljandet av bostadslån och hemförsäkring. På grund av skammen över att ha ekonomiska problem vågar eller vill inte heller alla med skuldproblem söka hjälp.

Sällan råder det en så stor enighet i salen än då vi diskuterade överskuldsättning och hur vi kan förebygga skuldproblem. Det är viktigt att regeringen agerar effektivt för att minska på överskuldsättningen och alla de problem som är förknippade till det. Vi har bra skrivningar i regeringsprogrammet som nu regeringen målmedvetet genomför. Bland annat ska tillgången till ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning förbättras. Ett positivt kreditregister kommer också att införas under regeringsperioden.

Trots att Finland har ratificerat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning så har vi mycket kvar att göra med att tillgodose deras rättigheter. Personer med funktionsnedsättning utsätts tyvärr fortfarande ofta för fördomar, diskriminering, uteslutning och till och med våld. Att bli av med stereotypier och fördomar och att förbättra tillgängligheten, utbildningen och tillträdet till arbetslivet för personer med funktionsnedsättning är något vi kan stödja mycket bättre än för närvarande. Att så många ledamöter över partigränser underskrivit debattinitiativet bevisar för mig att frågan om de funktionshindrade personers rättigheter upplevs som viktig. Här gör regeringen också ett målmedvetet jobb och har bland annat inlett ett försöksprojekt för att testa personlig budget för personer med funktionsnedsättning.

Som avslut för veckan så deltog jag på Österbottens Vinterskogsdagar där jag gav jag en skogspolitisk redogörelse. Jag lyfte fram centrala punkter ur regeringsprogrammet som berör skogsbruket. Jag fokuserade på regeringens mål om att främja skogarnas tillväxt och stärka kolsänkan inom markanvändningssektorn. Jag betonade att skogen inte är ett problem utan en viktig del av lösningen.

Anders Norrback

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00