Tenala-Marcialonga-Nordsjö

31.01.2020 kl. 12:49
Senaste söndag stod jag på startstrecket till långloppet på skidor, Marcialonga, i en by i norra Italien.

Jag kände en viss osäkerhet i magbottnen eftersom skidkilometrarna på riktig snö inte blivit särskilt många hittills, dels på grund av mitt nuvarande arbete - men främst eftersom vintern inte varit vad den tidigare brukat här i Tenala då drivorna ofta stod höga den här tiden på året. I Trento drygt tvåtusen kilometer längre bort såg det inte bättre ut. Alpängarna var gröna och arrangörerna hade haft ett drygt arbete med att anlägga det 70 kilometer långa spåret för de tusentals deltagarna.

 

Visserligen har vädret i alla tider ändrat från år till år, men nu visar all forskning som sammanställs i de s.k. IPCC-rapporterna, att vi människor haft stor inverkan på vårt klimat och att det senast nu är dags att reagera och fatta beslut som reducerar våra utsläpp av växthusgaser.

 

I regeringsprogrammet slår vi fast, att Finland skall vara kolneutralt år 2035 - alltså om bara femton år. Det här kommer att kräva stora förändringar bl.a. inom trafiksektorn och industri - och energiproduktion. Satsningar i spårvägar och infrastruktur för  el- och gasbilar, utvecklandet av den nordiska elmarknaden och förändringar i energibeskattningen samt åtgärder för att öka energieffektiviteten inom byggande och boende är åtgärder som finns på regeringens arbetslista. Inom regeringen jobbar vi just nu intensivt med att utforma de styrmedel som behövs så att de blir så effektiva och ändamålsenliga som möjligt och att eventuella sidoeffekter blir så små som möjligt.

 

Under den senaste tiden har klimatångest varit ett nytt uttryck och många känner en ovisshet i vardagsbesluten t.ex. vad gäller det de sätter på tallriken eller för att de måste använda bilen. Det är sant, att vi alla kan och behöver tänka i nya banor och att vi alla med vårt eget handlande kan inverka på att utsläppen av växthusgaserna minskar. Ändå tror jag inte vi löser klimatkrisen genom att skuldbelägga enskilda individer. Det är vi beslutsfattare som skall se till att strukturerna i samhället ändras så att människorna kan göra rätta val och utsläppen minimeras.

 

Jag ser inte enbart utmaningar utan också stora möjligheter för Finland i kampen mot klimatförändringen. Bioekonomi, cirkulär ekonomi och cleantech är områden där vi är framstående och vi har en hög utbildningsnivå och duktigt folk inom forskning och utveckling. Klimatförändringen är global och vi kan vara med och skapa nya lösningar.

 

I början av nästa vecka skall regeringen hålla sitt stora klimatmöte i Nordsjö. Där skall vi gå igenom vad regeringen gjort hittills, vi skall få en lägesrapport från landets främsta experter och vi skall dra upp riktlinjer och tidtabeller för regeringens fortsatta klimatarbete. Det här blir viktig vägkost för den energi- och klimatpolitiska ministerarbetsgruppen där jag deltar och där beredningsarbetet fortsätter.

 

Efter drygt fem timmar hägrade målrakan för mig denna gång i den vackra italienska alpbyn.

Lärdomen av långloppet, vilket också gäller klimatarbetet, är att man måste sköta bakgrundsjobbet och förberedelserna väl, vara stenhårt målmedveten i genomförandet och fördela krafterna rätt.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00