Tenala-Marcialonga-Nordsjö

31.01.2020 kl. 12:49
Senaste söndag stod jag på startstrecket till långloppet på skidor, Marcialonga, i en by i norra Italien.

Jag kände en viss osäkerhet i magbottnen eftersom skidkilometrarna på riktig snö inte blivit särskilt många hittills, dels på grund av mitt nuvarande arbete - men främst eftersom vintern inte varit vad den tidigare brukat här i Tenala då drivorna ofta stod höga den här tiden på året. I Trento drygt tvåtusen kilometer längre bort såg det inte bättre ut. Alpängarna var gröna och arrangörerna hade haft ett drygt arbete med att anlägga det 70 kilometer långa spåret för de tusentals deltagarna.

 

Visserligen har vädret i alla tider ändrat från år till år, men nu visar all forskning som sammanställs i de s.k. IPCC-rapporterna, att vi människor haft stor inverkan på vårt klimat och att det senast nu är dags att reagera och fatta beslut som reducerar våra utsläpp av växthusgaser.

 

I regeringsprogrammet slår vi fast, att Finland skall vara kolneutralt år 2035 - alltså om bara femton år. Det här kommer att kräva stora förändringar bl.a. inom trafiksektorn och industri - och energiproduktion. Satsningar i spårvägar och infrastruktur för  el- och gasbilar, utvecklandet av den nordiska elmarknaden och förändringar i energibeskattningen samt åtgärder för att öka energieffektiviteten inom byggande och boende är åtgärder som finns på regeringens arbetslista. Inom regeringen jobbar vi just nu intensivt med att utforma de styrmedel som behövs så att de blir så effektiva och ändamålsenliga som möjligt och att eventuella sidoeffekter blir så små som möjligt.

 

Under den senaste tiden har klimatångest varit ett nytt uttryck och många känner en ovisshet i vardagsbesluten t.ex. vad gäller det de sätter på tallriken eller för att de måste använda bilen. Det är sant, att vi alla kan och behöver tänka i nya banor och att vi alla med vårt eget handlande kan inverka på att utsläppen av växthusgaserna minskar. Ändå tror jag inte vi löser klimatkrisen genom att skuldbelägga enskilda individer. Det är vi beslutsfattare som skall se till att strukturerna i samhället ändras så att människorna kan göra rätta val och utsläppen minimeras.

 

Jag ser inte enbart utmaningar utan också stora möjligheter för Finland i kampen mot klimatförändringen. Bioekonomi, cirkulär ekonomi och cleantech är områden där vi är framstående och vi har en hög utbildningsnivå och duktigt folk inom forskning och utveckling. Klimatförändringen är global och vi kan vara med och skapa nya lösningar.

 

I början av nästa vecka skall regeringen hålla sitt stora klimatmöte i Nordsjö. Där skall vi gå igenom vad regeringen gjort hittills, vi skall få en lägesrapport från landets främsta experter och vi skall dra upp riktlinjer och tidtabeller för regeringens fortsatta klimatarbete. Det här blir viktig vägkost för den energi- och klimatpolitiska ministerarbetsgruppen där jag deltar och där beredningsarbetet fortsätter.

 

Efter drygt fem timmar hägrade målrakan för mig denna gång i den vackra italienska alpbyn.

Lärdomen av långloppet, vilket också gäller klimatarbetet, är att man måste sköta bakgrundsjobbet och förberedelserna väl, vara stenhårt målmedveten i genomförandet och fördela krafterna rätt.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35