Fler farsdagar gynnar alla

19.11.2019 kl. 12:48
Ett par veckor efter farsdagen deltog jag i lanseringstillfället av Nordiska ministerrådets rapport ”State of Nordic Fathers” i Köpenhamn.

Rapporten jämför papparollen i Norden, såväl gällande attityder, politiska beslut som deras inverkan på arbets- och familjeliv. Rapporten lyfter även tydligt fram vikten av ett jämställt familjeledighetssystem.

 

Familjeledigheterna är till för att stöda hela familjen under den första tiden efter att barnet fötts. I de fall det finns två närvarande föräldrar bör möjligheten till likvärdigt familjeliv och föräldraskap gälla båda, det vill säga i de flesta fall både mamman och pappan. I medeltal använder ändå nordiska pappor mindre än hälften av familjeledigheterna. Finland ligger tillsammans med Danmark dessutom långt bakom de övriga nordiska länderna; här används i snitt bara 10 % av familjeledigheterna av pappan.

 

Ändå framkommer det i rapporten att över 90 % av både mammorna och papporna i Norden anser att pappan ska väldigt involverad i vården av barn, och att både mammor och pappor har ett likvärdigt ansvar för omvård under barnens första år. Tre av fyra föräldrar anser att föräldraledigheten ska delas lika. De här siffrorna visar klart att det någonstans på vägen uppstår trösklar eller barriärer för pappor att ta ut ledighet, också i Norden.

 

En del av trösklarna hänger ihop med attityder och stereotypa könsroller. Enligt rapporten oroar sig män också över att föräldraledighet ska straffa deras karriär. Arbetsplatserna bär därför ett stort ansvar för att skapa en familjevänlig atmosfär, där det är både naturligt och önskvärt att papporna jämlikt deltar i familjelivet.

 

Ett mer jämställt familje- och arbetsliv gynnar både familjen och samhället. Det stärker faderns relation till den övriga familjen och stöder barnets utveckling. För mammornas del innebär det en mer jämlik fördelning av hushållsarbete och en starkare ställning på arbetsmarknaden, vilket även skulle innebära en mera jämställd löne- och pensionsutveckling. Öronmärkt ledighet för papporna har en avgörande effekt för att öka deras andel av familjeledigheten, vilket också framkommer i rapporten. Vi behöver alltså fler ”farsdagar” i familjeledigheterna.

 

Det är också viktigt att poängtera att rapporten påminner om att barns välmående inte är strikt bundet till en mamma och en pappa, utan handlar om närvarande föräldrar. Detta gäller oavsett kön, eller om föräldrarna är separerade eller inte.

 

Rapporten bekräftar uppfattningen om att vi ännu har mycket vi kan bli bättre på. Att främja ett mer jämlikt föräldraskap är en viktig målsättning i regeringens kommande reform av familjeledigheterna. Målet är att mammor och pappor får lika många kvoterade familjeledighetsmånader. De inkomstrelaterade ledigheter som är kvoterade för pappor bör förlängas utan att den andel som för närvarande kan användas av mammorna förkortas. Samtidigt ska också andra familjekonstellationer och exempelvis ensamföretagares situation beaktas.

 

Jämställdheten är inte färdig än, men om vi kan åstadkomma en sådan här familjeledighetsreform är det ett viktigt steg framåt.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om medborgarengagemang

09.04.2002 kl. 00:00

Fusionen av Sonera och Telia

04.04.2002 kl. 00:00

Aktualitetsdebatt om nordiskt samarbete

22.03.2002 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

20.03.2002 kl. 00:00

Budgetramarna för år 2003

19.03.2002 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15