Kolumn

Budgeten bygger framtiden

18.10.2019 kl. 12:47

Den 7 oktober publicerades regeringens budgetförslag. Budgetförslaget har diskuterats både i riksdagen och i medier. Nu ska riksdagen behandla budgeten i olika utskott och i december godkänns den slutligt.

Jag är glad och nöjd över de satsningar och investeringar regeringen gör. Vi föreslår bland annat

betydande satsningar på forskning och utbildning, infrastruktur samt på klimatåtgärder. De här utgör grunden för en hållbar utveckling och framtid.

Samtidigt som vi gör de här satsningarna är det viktigt att vi ser till att statsekonomin hålls i balans. Högre sysselsättning ger ökade skatteinkomster. För att det här ska lyckas är regeringens sysselsättnings-målsättningar av stor betydelse. Målet är att nå en sysselsättningsgrad på 75 procent fram till 2023. Det vill säga samma nivå som våra nordiska grannländer har. I praktiken innebär det cirka 60 000 fler personer i arbetslivet än i dag. Målsättningen är viktig också ur ett mänskligt perspektiv. Det är viktigt att så många som möjligt har ett jobb och kan vara delaktiga i samhället. Det minskar dessutom risken för marginalisering och utanförskap.

En ministerarbetsgrupp, där jag ingår, har som ansvar att leda och koordinera arbetet för att uppnå sysselsättningsmålet. Ambitionsnivån är hög, och kräver målmedvetet arbete: redan under nästa år ska vi kunna presentera en utförlig åtgärdsplan. Till de viktigaste förslagen kan bland annat lönesubventioner, rekryteringsstöd, arbetsvälmående och utvecklande av ungdomsgarantin

räknas. Försök där kommuner tar ansvar för arbetsförmedling inleds, tillståndsprocessen kring

anställande av utländsk arbetskraft behöver försnabbas, lokala avtal främjas och det ska utarbetas

en utförlig företagsstrategi. Utöver de direkta satsningarna på sysselsättningen vidtas även andra åtgärder som bidrar till att fler har ett jobb att gå till. Investeringarna i kvalitativ utbildning på alla stadier är alldeles grundläggande för att vi ska stärka Finlands konkurrenskraft och därmed skapa fler arbetstillfällen.

Det här är framtidssatsningar som ger goda förutsättningar för en hög sysselsättningsnivå och ett

dynamiskt samhälle.

Regeringens satsningar på en fungerande infrastruktur underlättar både boende och företagsamhet också utanför storstäderna. Fungerande trafiklösningar behövs för att företagen ska kunna vara framgångsrika, inte minst små- och medelstora företag där de flesta nya arbetstillfällen uppstår. För vår region är elektrifieringen av Hangö–Hyvingebanan och upprustningen av kustbanan två oerhört viktiga och efterlängtade satsningar.

Regeringen tar klimatfrågan på allvar. Förutom att det är centralt att tackla klimatförändringen, med tanke på vår överlevnad, kan det också leda till nya möjligheter och arbetstillfällen. Jag är stolt över att den här regeringen har ambitiösa klimatmålsättningar och också annars vidtar åtgärder för att bygga ett hållbart, konkurrenskraftigt och inkluderande samhälle.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.

07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.

16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.

21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas

20.05.2008 kl. 15:00