Sänkningen av elskatten ger investeringar som gynnar klimatet

18.02.2020 kl. 10:08

– Jag vill inte längre höra någon påstå att klimatarbete och ett konkurrenskraftigt näringsliv inte går att kombinera, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz med en hänvisning till de påståenden som Sannfinländarna ständigt lyfter upp i riksdagsdebatten.

 

I samband med regeringens kommande energiskattereform kommer skatten på den el som industrin använder att sänkas till EU:s miniminivå. Redan nu har flera stora investeringar satts i rörelse tack vare sänkningen.

– I Finland har vi redan länge fått följa med från sidlinjen medan Sverige har klarat sig bättre på den växande datacentralsmarknaden. Nu kan vi ana en förändring. I både Kyrkslätt och Ingå står stora projekt i startgroparna. Här handlar det heller inte bara om att skapa datakapacitet utan också om en verklig klimatgärning. Den planerade datacentralen på 250 megawatt i Kyrkslätt kommer dels att bidra till 1 000 nya arbetsplatser, men den kommer också att mata ut sin överloppsvärme i fjärrvärmenätet och på det sättet på sikt kunna stå för uppvärmningen av upp till 100 000 egnahemshus, säger Adlercreutz.

Användningen av kolkraft kommer att förbjudas i Finland år 2029, och efter det kommer torven i energiproduktionen att fasas ut.

– Vi kommer att behöva nya ersättande energikällor. Genom dessa datacentraler kan vi förena det, att Finland stärker sig som global föregångare inom digitalisering, med att samtidigt ersätta just den nedsmutsande energiproduktionen vi vill bli av med. Enbart enheten i Kyrkslätt kommer att bidra till att våra utsläpp minskas med ca 0,75 megaton koldioxid – det motsvarar  ungefär fyra procent av det som krävs för att vi skall nå vårt utsläppsmål.

 
Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00

Gruppanförande om statsbudgeten för år 2006

20.09.2005 kl. 00:00