En slags ketchupeffekt och kommunal utmaning

15.02.2020 kl. 06:55
Efter en månad med olika uppdrag i landskapet är jobbet nu igång i huvudstaden igen

Tempot har varit högt de första veckorna, på ett sätt en slags ketchupeffekt. Massor med praktiska ärenden, som i allra högsta grad berör folks vardag, har nu kommit till behandling i riksdagen samt i de organ som jag sitter med i. Det märks att det här året är väldigt viktig för regeringen.

 

Här några axplock på saker som kommit upp på sistoneförslag om vårddimensioneringen till 0.7 vårdare per klient, gratis parkering för hemservicepersonal speciellt i städer, ändringar till mera jämlik betygsättning inom grundskolan, vilja att kunna sälja produkter av säl i framtiden, småbarnspedagogiken i Helsingfors, sysselsättningsläget och arbetskraftsrelaterad invandring samt hållbarhet ur flera olika perspektiv.

 

Även vårdreformen går raskt vidare på alla plan. Målet är att alla lagar ska komma till riksdagens behandling detta år. Parallellt med detta presenterades här om dagen en rapport kring vad som är karakteristiskt för Finland gällande vår hälsa i en europeisk jämförelse.

 

I sig fanns där inga större överraskningar i rapporten gällande till exempel rökning, alkoholkonsumtion och andel överviktiga.

 

Som Finlands centrala utmaning sågs invånarnas möjligheter att få tider till den offentliga primärhälsovården, det vill säga på hälsovårdscentralerna. Då rapporten publicerades tog minister Krista Kiuru fram läkarbristen på hälsostationerna i Helsingfors som exempel. Hon undrade hur det är möjligt att det i en universitetsstad med läkarutbildning finns 50 lediga läkartjänster på hälsostationerna.

 

De som har tillgång till företagshälsovård och får primärhälsovård inom privata sektorn får bättre service än de som erbjuds service inom den offentliga primärvården.

 

I torsdags presenterades även rapporten Kommunernas lägesbild där man granskat befolkningsutvecklingen, ekonomin, uppgifterna, personalen, demokratin och livskraften i kommunerna just nu.

 

Den visar att det pågår en snabb förändring i vårt samhälle. Förändringen i befolkningsstrukturen är inte ett förbigående fenomen. Skillnaderna mellan kommunerna ökar ytterligare. Såväl mindre kommuner som mindre landsortsstäder väntas få det kämpigt.

 

De minskande årskullarna, den kraftiga pensioneringen inom kommunsektorn, utmaningarna med tillgången till kompetent arbetskraft samt de svaga utsikterna för den kommunala ekonomin väntas försvåra ordnandet av nödvändig lagstadgad basservice under de närmaste åren.

 

Samtidigt visar prognoserna att befolkningskoncentrationen till huvudstadsregionen och andra stora städer fortsätter. Detta medför i sin tur ett stort investeringsbehov av till exempel skolor och daghem.

 

Själv ser jag stora utmaningar i fråga om rekrytering av ny personal till den kommunala sektorn i framtiden. Det gäller att kunna vara attraktiv och smidig för att klara sig i konkurrensen.

 

Även om framtidsutsikterna inte är ljusa i kommunernas lägesrapport har vi all orsak att blicka starkt framåt i Österbotten. Grunden för god basservice också i framtiden är ett gott sysselsättningsläge och företagsamhet. Det ger framtidstro även för de som vill bilda familj och få barn.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00