Ett viktigt steg mot en jämställd familjeledighet

05.02.2020 kl. 10:46
Enligt den planerade familjeledighetsmodellen som presenterades i dag ökar det sammanlagda antalet dagpenningsdagar.

Båda föräldrarna får en lika stor kvot, 164 dagar, varav den ena föräldern kan ge den andra 69 dagar ur den egna kvoten.

Enligt jämställdhetsminister Thomas Blomqvist är reformen av familjeledigheterna ett viktigt steg framåt. Reformen framskrider med fokus på familjers och barns välmående och att jämställdheten i arbetslivet främjas. 

– Uppdateringen av familjeledigheterna behövs. Den medför ökad flexibilitet, vilket underlättar familjernas vardag samtidigt som den beaktar olika slags familjekonstellationer. Jag är också övertygad om att reformen i långa loppet också stöder sysselsättningen, säger Blomqvist.

I nordisk jämförelse tar de finländska papporna ut minst familjeledighet: en femtedel av papporna är inte alls lediga från jobbet för att vara hemma med sina barn. Utredningar visar att en öronmärkt andel av familjeledigheterna leder till en mer jämställd användning av dem.

– Det är bra att vi nu går in för tydliga andelar för båda föräldrarna. Jag vill samtidigt betona att en attitydförändring behövs. Vi behöver en arbetsmarknadskultur där vi visar förståelse för att föräldrar tar ut de ledigheter de har rätt till. Vi pappor måste också ta vara på chansen att ta större ansvar i familjelivet, säger Blomqvist.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00