Ett viktigt steg mot en jämställd familjeledighet

05.02.2020 kl. 10:46
Enligt den planerade familjeledighetsmodellen som presenterades i dag ökar det sammanlagda antalet dagpenningsdagar.

Båda föräldrarna får en lika stor kvot, 164 dagar, varav den ena föräldern kan ge den andra 69 dagar ur den egna kvoten.

Enligt jämställdhetsminister Thomas Blomqvist är reformen av familjeledigheterna ett viktigt steg framåt. Reformen framskrider med fokus på familjers och barns välmående och att jämställdheten i arbetslivet främjas. 

– Uppdateringen av familjeledigheterna behövs. Den medför ökad flexibilitet, vilket underlättar familjernas vardag samtidigt som den beaktar olika slags familjekonstellationer. Jag är också övertygad om att reformen i långa loppet också stöder sysselsättningen, säger Blomqvist.

I nordisk jämförelse tar de finländska papporna ut minst familjeledighet: en femtedel av papporna är inte alls lediga från jobbet för att vara hemma med sina barn. Utredningar visar att en öronmärkt andel av familjeledigheterna leder till en mer jämställd användning av dem.

– Det är bra att vi nu går in för tydliga andelar för båda föräldrarna. Jag vill samtidigt betona att en attitydförändring behövs. Vi behöver en arbetsmarknadskultur där vi visar förståelse för att föräldrar tar ut de ledigheter de har rätt till. Vi pappor måste också ta vara på chansen att ta större ansvar i familjelivet, säger Blomqvist.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00