Jörn Donner var en stor person

30.01.2020 kl. 20:03

Jörn Donner var både som samhällspåverkare och kulturperson en stor personlighet. Det säger partiordförande Anna-Maja Henriksson och svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz efter att ha mottagit budet om Donners bortgång.

– En skicklig politiker och vän har gått bort. Jörn Donner levde ett otroligt rikt liv som en av vår tids stora kulturprofiler och samhällsdebattörer. Då Jörn talade lyssnade alla. Han var påläst, belevad, klartänkt och ibland provokativ, men på ett behagligt sätt. Hans syn på världens gång och skarpa analyser var något jag gärna lyssnade till under våra gruppmöten i riksdagen. Vi hedrar hans minne, säger Anna-Maja Henriksson.

 

Färdigtuggade sanningar var inget för honom, utan han destillerade själv fram sin världsbild, säger Anders Adlercreutz.

– Själv hade jag tyvärr inte möjlighet att arbeta med honom. Men också för den som iakttog riksdagens arbete utifrån var det lätt att märka hur väldigt beläst Jörn Donner var, som människa och politiker. I riksdagen verkade han framför allt i utrikesutskottet och han analyserade världsläget genom att dagligen läsa centrala utländska tidningar och tidskrifter, säger Adlercreutz.

 

Donner satt i riksdagen för SFP först 1987 – 1995, en kort tid 2007 och sedan återkom han 2013 – 2015. Han var riksdagsgruppens ordförande åren 1990 – 1991.

Svenska riksdagsgruppens generalsekreterare Henrik Stenbäck minns Donner som en riksdagsledamot som var mycket lätt att samarbeta med.
– Donner var ju en person som offentligt kunde vara stridbar, men det var aldrig svårt att på daglig basis samarbeta med honom i riksdagen. Han kunde förstås komma med svidande kritik mot riksdagen i sina böcker, men jag tror att det var en plats där han på sätt och vis ändå trivdes. När han gav ut sin bok Sista striden i mars i fjol, ville han uttryckligen göra det i riksdagen, säger Stenbäck.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35