Jörn Donner var en stor person

30.01.2020 kl. 20:03

Jörn Donner var både som samhällspåverkare och kulturperson en stor personlighet. Det säger partiordförande Anna-Maja Henriksson och svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz efter att ha mottagit budet om Donners bortgång.

– En skicklig politiker och vän har gått bort. Jörn Donner levde ett otroligt rikt liv som en av vår tids stora kulturprofiler och samhällsdebattörer. Då Jörn talade lyssnade alla. Han var påläst, belevad, klartänkt och ibland provokativ, men på ett behagligt sätt. Hans syn på världens gång och skarpa analyser var något jag gärna lyssnade till under våra gruppmöten i riksdagen. Vi hedrar hans minne, säger Anna-Maja Henriksson.

 

Färdigtuggade sanningar var inget för honom, utan han destillerade själv fram sin världsbild, säger Anders Adlercreutz.

– Själv hade jag tyvärr inte möjlighet att arbeta med honom. Men också för den som iakttog riksdagens arbete utifrån var det lätt att märka hur väldigt beläst Jörn Donner var, som människa och politiker. I riksdagen verkade han framför allt i utrikesutskottet och han analyserade världsläget genom att dagligen läsa centrala utländska tidningar och tidskrifter, säger Adlercreutz.

 

Donner satt i riksdagen för SFP först 1987 – 1995, en kort tid 2007 och sedan återkom han 2013 – 2015. Han var riksdagsgruppens ordförande åren 1990 – 1991.

Svenska riksdagsgruppens generalsekreterare Henrik Stenbäck minns Donner som en riksdagsledamot som var mycket lätt att samarbeta med.
– Donner var ju en person som offentligt kunde vara stridbar, men det var aldrig svårt att på daglig basis samarbeta med honom i riksdagen. Han kunde förstås komma med svidande kritik mot riksdagen i sina böcker, men jag tror att det var en plats där han på sätt och vis ändå trivdes. När han gav ut sin bok Sista striden i mars i fjol, ville han uttryckligen göra det i riksdagen, säger Stenbäck.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00