Våld i lömska förpackningar

09.01.2020 kl. 09:29
Årsskiftet innebär ett lämpligt tillfälle för att stanna upp och ta ny fart.

Det som har varit kan man inte längre påverka.  Däremot finns det alla möjligheter att forma morgondagen. Så här i början på det nya året är det helt på sin plats att blicka framåt och fokusera på vad som komma skall. På hur året kan bli och hur man själv kan göra det bästa av det.

 

Då jag ser hur samhällsdebatten utvecklat sig i Finland, instämmer jag med president Niinistös oro över hur vi bemöter varandra. Debattklimatet har hårdnat och hänsynen till andra människor verkar vara av allt mindre vikt. Hatretorik och riktade trakasserier har blivit allt vanligare inslag i vår vardag. Det här är en utveckling som verkligen bekymrar. Vi lever i ett samhälle där information är lättillgänglig och flödar snabbt. Ändå har vi hamnat i ett läge där det är svårt att diskutera olika åsikter på ett konstruktivt sätt.

 

Samtidigt har det blivit allt svårare för gemene man att hålla sig kritisk till informationens ursprung och budskap. Desinformation har blivit ett allt större problem och används som en form av hemligt vapen. Vi har under det senaste årtiondet fått läsa om riktade kampanjer där desinformation spridits i politiskt syfte. Det här är att spela med folks rädslor i en situation där det världspolitiska läget är instabilt. Istället för att sprida objektiv information, riktas budskapet till specifika målgrupper där innehållet blir väldigt tillspetsad. Oförståelsen för varandra växer och uppfattningarna om vad som är rätt och fel blir som knivskarpa egg. Däremot är det sällan som sanningen, samhället och politiken målas upp som svart-vit.

 

Det är lätt att paketera falska sanningar i fina paket. Det har gått från att det är människorna som får anpassa sig till nyheterna till att det är nyheterna som anpassas för att bättre passa in hos olika åsiktsgrupperingar. Det har blivit rumsrent att förändra nyheternas innehåll så att de stärker en viss uppfattning istället för att objektivt rapportera om vad som skett. Det samma gäller halvsanningar eller ”modifierad verklighet”. Alternativa sanningar och fake news är idag både vardagsord och vardagsmat. I ett hårdnat samhällsklimat och informationsöverflöd är det lättare att ta till sig de sanningar som bäst passar in med de egna tankegångarna – utan att ifrågasätta. Man söker enkla lösningar på svåra frågor. Man vill skjuta ifrån sig ansvaret till någon annan. Folk manipuleras att handla utifrån rädsla. 

 

Trots ett hårdnat debattklimat kvarstår den enskilde individens ansvar att förhålla sig källkritisk och möta andra människor med hänsyn och respekt. Det är okej att tänka olika, men vi måste även kunna ta till oss olika åsikter. Vi måste stå upp för rättsstatsprincipen och ta ett starkt avståndstagande från hatretorik. Att säga nej till hatretorik borde vara lika självklart som att säga nej till våld. Syftet är ju det samma, det tar sig bara uttryck i olika former.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00