Interpellationsdebatt al-Hol

17.12.2019 kl. 15:00
Gruppanförande hållet av ledmot Eva Biaudet

Ärade talman,

 

När vi diskuterar de cirka 30 barnen och tio kvinnorna från Finland som hålls i ISIS-lägret al-Hol i Syrien bör vi utgå från vår grundlag och FN:s konvention om barnens rättigheter. Det finns ingen annan hållbar grund att utgå från.

 

Frågan är naturligtvis komplicerad – men inte människorättsligt eller juridiskt.

Tyvärr har barnen i al-Hol blivit en inrikespolitisk fråga. Det visar denna interpellation. Vi borde akta oss för att göra partipolitik av en sak då liv och död står på spel.

 

Svenska riksdagsgruppen vill lyfta fram några väsentliga saker. Det är viktigt att vi litar på vårt rättssystem och rättsstatsprincipen. Rättsstatsprincipen utgår från att all utövning av offentlig makt ska basera sig på lag – det är inte en åsiktsfråga eller en moralfråga.

 

Därför är det viktigt att regeringen tar stöd från justitiekansler Tuomas Pöystis mycket tydliga utlåtande gällande Finlands skyldigheter: ”oikeudellisesti selkeä toimintatapa on pyrkiä kotiuttamaan sekä lapset että heidän huoltajansa, ja kotiuttamisen jälkeen ryhtyä Suomen lainsäädännön mahdollisesti edellyttämiin toimenpiteisiin.” Också andra juridiskt sakkunniga stöder utlåtandet.

 

FN:s barnkonvention är bindande. Finland måste följa sina internationella förpliktelser. Vi ska i varje situation ha barnets bästa som utgångspunkt. Det finns faktiskt inte spelrum att göra andra bedömningar.

 

Jag är glad att det ändå råder en ganska bred enighet om att Finland ska ta hem barnen och att regeringen nu bestämt att det ska ske utan dröjsmål.

Vi måste utgå från vad som är bäst för barnen då vi uppfyller vår skyldighet att hjälpa dem. Beslutet huruvida ett barn ska skiljas från sin mamma ska i varje enskilt fall göras av barnskyddsmyndigheter, utgående från barnets bästa.

Jag vill här lyfta fram psykologförbundets konstaterande om man skiljer barn från sina föräldrar väcks ett misstroende hos barnet mot det system som fråntar dem den enda faktor som under instabila omständigheter har bidragit med trygghet.

 

När vi bedömer vilka åtgärder som är nödvändiga med tanke på lägret i al-Hol är givetvis säkerhetsaspekten av stor betydelse. Enligt grundlagen är det myndigheternas skyldighet att även agera så att tryggheten för dem som lever i Finland inte äventyras.

SFP litar på att vårt rättssystem kan hantera ärendet och att de som har begått brott ställs till svars.

Rättsstatens grundprinciper är särskilt viktiga när en människas inre moralkompass sviker. Det är viktigt att hålla i sinnet, att alla, även brottslingar, är berättigade en mänsklig behandling.

Utrikesministern för Kurdistans områdesförvaltning efterlyser internationellt samarbete för att bryta upp ISIS-läget i al-Hol. Enligt honom är säkerhetsrisken störst om finländare och andra länders medborgare lämnas kvar att radikaliseras i lägren.

 

Den offentliga diskussionen får inte försvåra våra myndigheters möjligheter att agera. Var och en av oss borde förstå att de svåra omständigheterna som gäller i krigsområdet kan kräva att vissa handlingar är sekretessbelagda.

Det är också mycket oroväckande att sekretessbelagda handlingar läcker från Utrikesministeriet och andra instanser, som omfattas av de mest strikta säkerhetsarrangemang. Överlag undermineras förtroendet för politiken när den offentliga diskussionen får nytt bränsle av läckor och rykten av olika slag. Här har också journalisterna ett ansvar och de bör naturligtvis alltid idka källkritik.

 

Svenska riksdagsgruppen omfattar regeringens svar på interpellationen. Riksdagsgruppen har fullt förtroende för minister Haavisto, som också lovat reda ut de påtalade problemen med arbetsklimatet på Utrikesministeriet.

 

Det behövs nu målmedvetet arbete från regeringens och myndigheternas sida så att Finland kan uppfylla sina förpliktelser och ta hand om sina medborgare, i synnerhet de barn som nu oskyldigt lider i al-Hol-lägret. Det börjar bli bråttom.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15